Det skandinaviska flygbolaget SAS blöder. Igen. Eller ska vi säga fortfarande? Trots de senaste årens stora personalneddragningar, andra besparingar och kapitaltillskott från ägarna så lyfter inte SAS, om uttrycket ursäktas.
Bolaget väntas förvisso redovisa en vinst på 568 miljoner kronor före skatt när tredje kvartalets siffror ska redovisas på torsdag i nästa vecka, men läget är likväl kritiskt.
Flygplan lyfter i motvind. Hade aerodynamikens lagar styrt även själva bolaget så skulle SAS för närvarande varva motorerna till en återhämtning av sällan skådat slag. För motvinden är hård nu. Det ska dock mycket till för att SAS ska få luft under vingarna, och flyga som i forn- stora dagar.
Bolaget är än en gång i behov av kapitalskott. Ägarna, den svenska, norska och danska staten, har dock sagt nej till att ösa in mer skattepengar i SAS. Vad den svenska regeringens nej egentligen är värt är dock oklart. Den har sagt nej förut men ändå skjutit till medel när läget blev riktigt skarpt, både 2009 och 2010.
Med facit i hand borde kanske den statliga skandinaviska ägartrion ha nappat när tyska Lufthansa var intresserat av en sammanslagning med SAS för fyra år sedan. Sedan dess har ju konkurrensen från lågprisbolagen bara blivit större, liksom lönsamhetsproblemen.
Finanskrisen 2009 gjorde knappast situationen bättre och nu står Europa och världen på randen till en ny lågkonjunktur.
För att rädda SAS undan konkurs den här gången krävs kreativitet – och massor av is i magen. Det förstnämnda tycks SAS-ledningen i alla fall ha. Än så länge finns delar av bolaget som kan avyttras och en sådan lösning verkar vara på gång.
Det talas om att sälja allt sådant som inte har med kärnverksamheten, det vill säga själva flygtransporterna, att göra. Marktjänsten har nämnts, och det spekuleras även kring en försäljning av Eurobonusprogrammet samt av dotterbolaget Widerøe. Det skulle ge ett kapitaltillskott på tre miljarder kronor.
Dessutom pågår ett febrilt arbete för att förlänga de krediter som SAS har i både svenska och utländska banker. Nordea och SEB har sagt att de är villiga att förlänga sina krediter.
En försäljning av SAS kringverksamheter är en kortsiktig lösning på ett problem som behöver en lösning på lång sikt. SAS har fått kapitaltillskott förut, flera miljarder de senaste åren, och dessa har slukats i av vad som alltmer liknar ett svart hål.
Ett pressmeddelande på tisdagen aviserade dock, utöver försäljningen av diverse kringverksamheter, att en omfattande plan för att kraftigt minska kostnaderna på lång sikt är på gång. I klartext betyder det besparingar. Vad spar- paketet innehåller vill inte SAS avslöja så länge arbetet med planen fortfarande pågår.
Mitt i allt elände är det märkligt att SAS kan redovisa en ökning av den totala passagerartrafiken, 8,3 procent bara för september. Och kunderna har enligt analytiker på danska Sydbank aldrig varit nöjdare. Det är synd att resenärernas förtroendekapital inte kan omsättas i reda pengar. De hade behövts.
Staten inte ska äga flygbolag. Målet måste alltjämt vara att få ordning på SAS, ju förr dess bättre, så att bolaget kan säljas.