Stöd regimens kritiker

Sedan Vladimir Putin för elva år sedan tog över makten i Ryssland har demokratin trängts tillbaka. Men samtidigt som svenska politiker har talat varmt om vårt engagemang för rysk frihet har regeringen mer än halverat demokratibiståndet riktat mot landet.

Ledare2010-12-06 06:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Östgruppen, en organisation med rötterna i Svenska Freds och som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Östeuropa och Centralasien, presenterar i dag en rapport som beskriver den nedslående utvecklingen och skillnaden mellan vad svenska politiker har sagt och vad de har gjort.

Den ryska diktaturen tystar effektivt sina kritiker. Genom en särskild lag från 2006 är föreningsfriheten kraftigt beskuren. De administrativa kraven gör att regimkritiska organisationer måste lägga enormt mycket tid på att tillfredsställa byråkratin. Många gånger tvingas verksamheter lägga ner efter försumbara förseelser. Demonstrationsrätten ligger i praktiken i nyckfulla myndigheters händer.

Många journalister, dissidenter och människorättsaktivister har mördats. 2006 blev den namnkunnigaste av dem, journalisten och människorättskämpen Anna Politkovskaja, dödad.

I det läget valde den svenska regeringen att minska demokratibiståndet till Ryssland. Det handlar om medel som går till att stödja institutioner som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och ett stärkt civilsamhälle – oberoende journalister, människorättsgrupper, ungdomsorganisationer. Från 2004 till 2006 gav Sverige 100 miljoner kronor per år, den högsta nivån någonsin. Men 2007, strax efter att situationen för den ryska demokratirörelsen försämrades, skar alliansregeringen ner biståndet med nästan 90 procent.

I olika omgångar har utrikesminister Carl Bildt (M) och biståndsminister Gunilla Carlsson (M) uttalat sitt stöd och sina höga ambitioner för demokratiarbetet i Ryssland och Östeuropa. Sänkningen av biståndet skyllde Carlsson på den socialdemokratiska regeringen, som förvisso hade pekat ut linjerna för ett sänkt bistånd. Men det var i alliansregeringens vårbudget 2007 som 100 miljoner blev 13. Det säger sig självt att en så kraftig nedskärning leder till att angelägna projekt måste avslutas och svenska frivilligorganisationers närvaro i Ryssland minska väsentligt.

Förra året annonserade regeringen storslaget att biståndet skulle tredubblas. För 2010 ligger det på 38 miljoner och inför 2011 på ungefär samma nivå. Visst kan man tala om en kraftig satsning jämfört med 2009, men ställt mot anslaget 2005 är det väldigt lågt.

Nivån måste höjas. I den svenska statens budget är det relativt små belopp, i den ryska verkligheten betyder de desto mer.

Läs mer om