Den ukrainske oligarken Dmytro Firtasj greps 12 mars i Wien i enlighet med en arresteringsorder från USA. Det exakta innehållet i anklagelsen har inte offentliggjorts men det amerikanska justitiedepartementet talar om "internationell korruptionskonspiration". 19 mars släpptes Firtasj mot en borgen på motsvarande 1,2 miljarder kronor.
Gripandet och ordern är politiskt motiverade, säger Firtasj. I det har han nog både rätt och fel. Firtasj tjänar sina pengar i huvudsak i statsnära näringar som kemisk industri, metalltillverkning och framför allt naturgas. Han är också den ukrainska affärsman som har stått Viktor Janukovitj regim närmast. Firtasj affärspartner Sergej Ljovotjkin var i nästan fyra år presidentens stabschef.
En person med den positionen i Ukraina är per definition djupt försjunken i korruption.
USA:s justitiedepartement säger att Firtasj har utretts under flera år och hans band till annan brottslighet har figurerat i medierna tidigare. I ett internt amerikanskt diplomatbrev, offentliggjort av Wikileaks, påstås att Firtasj i ett konfidentiellt möte med USA:s ambassadör i Kiev medgett relation med den ukrainsk-ryske efterspanade maffiabossen Semyon Mogilevitj.
Men tajmingen för Firtasj gripande är anmärkningsvärd. Polisen tog honom just när den ukrainska regim som han backade upp och som beskyddade honom hade fallit, och just när USA började aktivera sina sanktioner mot Ryssland för annekteringen av Krim. Firtasj har band även till den ryska statsledningen.
Firtasj har tidigare inte bara lämnats i fred av västerländska rättsmyndigheter, han har välkomnats i salongerna. Firtasj välgörenhetsstiftelse finansierar bland annat studier om Ukraina i väst samt utbildningsprojekt för ukrainska studenter. Han har gett ansenliga bidrag till Cambridge-universitetet och presenteras på dess hemsida som "prominent Ukrainian businessman".
Sådana band till väst bidrog till att göra Firtasj känslig för utländska påtryckningar under den ukrainska krisen. Det var ett av skälen till att det fyrtiotal Firtasj-kontrollerade ledamöter i Regionpartiets parlamentsgrupp var regimens svagaste länk. Och det var deras sidbyte i ett kritiskt skede som fällde Janukovitj.
Frågan är nu varför väst inte använde detta verktyg tidigare, för att påskynda en förändring i Ukraina. Eller åtminstone för att försvåra Firtasj och andra ukrainska oligarkers plundring av landet.
Västerländska banker och företag har nämligen alltid en given plats i sådan skumraskverksamhet i Östeuropa, eller för den delen i korrupta länder i andra delar av världen. Stulna pengar placeras på bankkonton i länder som Schweiz, Österrike och Cypern. Personer i Ukraina som vill dölja sin inblandning i ljusskygga affärer använder sig av snåriga ägarkedjor i exempelvis Nederländerna och på brittiska kanalöarna.
Roffarbaroner i Ukraina och i andra djupt korrumperade länder, har rånat och fortsätter råna sitt folk med en hel rad västeuropéers – och indirekt deras regeringars – goda minne. Det borde bli nästa europeiska debatt i spåren av revolutionen i Ukraina.