Det finns fler barn än det finns platser till inom barnomsorgen i Eskilstuna. Hittills har kommunen "löst" detta genom att trixa med siffror och använda andra sätt att räkna och mäta. Men faktum kvarstår: Barngrupperna är stora och personaltätheten är låg.
Och utvecklingen har snabbt gått i fel riktning. Från målet 2005 att barngrupperna i barnomsorgen skulle minska, till den politiska majoritetens löfte om det i valet 2010 – ett löfte som sedan övergavs 2012 – till ännu fler barn per grupp än det först utsatta målet på 17,5. Nu är det 18,3 barn per avdelning och en personaltäthet på 5,7 barn per personal.
Siffertrixandet kan nu ha nått vägs ände. Skolinspektionen, som nyligen granskat barnomsorgen i Eskilstuna, har bland annat synpunkter på den så kallade hemvistmodellen som tillämpas i kommunen. Det är en modell som, enligt inspektionen, "verkar fungera som stora barngrupper med låg personaltäthet". Genom att använda sig av den modellen går det att skaka fram fler förskoleplatser förhållandevis snabbt. Men som synes räcker det ändå inte.
Vanlig kritik mot stora grupper inom barnomsorgen är bland annat hög ljudnivå, med risk för huvudvärk och hörselskador för både barn och personal, och att det kan vara svårt för personalen att verkligen se alla barn och garantera deras säkerhet. Den kritiken får nu sällskap av ytterligare faktor: stora barngrupper kan få konsekvenser för barnens hälsa.
Stora barngrupper betyder fler möjligheter att barn stöter på nya infektioner. Exempelvis magsjuka sprids snabbt. Ju större grupp, desto fler barn kan drabbas – och i förlängningen även personalen, barnens syskon, föräldrar.
Föräldrar som ofta måste vara hemma med vård av sjukt barn eller på grund av egen sjukdom, kostar arbetsgivaren och staten pengar, sänker produktiviteten och försämrar därmed för alla.
Inte minst i februari, som numera i folkmun kallas vabruari, för att det är så många föräldrar som är hemma med sjuka barn.
Mindre grupper skulle minska smittspridningen, inte bara av vanliga förkylningar och magsjukor utan också av anmälningspliktiga sjukdomar som hjärnhinneinflammation som orsakas av pneumokockbakterier. Om barngrupperna förskolan vore mindre skulle spridningen av resistenta pneumokockbakterier minska betydligt, säger distriktssköterskan Beatrice Bondesson i dagens tidning.
I juni förra året öronmärktes tio miljoner i 2014 års budget för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Det är ett steg i rätt riktning – om än litet. Att Eskilstuna kommun först i oktober kommer att presentera förslag på hur problemen i förskolan ska åtgärdas känns sent. Problemet har varit känt länge. Takten på utbyggnaden av barnomsorgen måste öka. Planen för hur platserna i förskolan ska bli fler – på riktigt – behövs nu. Det må vara bekvämt att flytta fram utannonsering av konkreta åtgärder till efter valdagen. Men det är rätt oförskämt. De som lovade måste leverera alternativt förklara sitt misslyckande och reparera – före valet.