I Storbritannien minskar nu stödet för vissa högextrema sammanslutningar. Men det rasistiska flödet har knappast avtagit, bara hittat nya kanaler att strömma genom.
Det är organisationen Hope not hate som i en ny rapport konstaterar att högerextrema rörelser som English Defence League (EDL) och British National Party (BNP) har tappat i popularitet. Uppslutningen kring EDL – som har gjort sig känd för sin antimuslimska hållning – har försvagats. BNP tappade, å sin sida, bägge sina Europaparlamentsplatser i 2014-års EU-val. Gott så, men det slutar tyvärr inte där.
I Storbritannien finns förstås också Ukip. Om än inte högerextrema i samma bemärkelse som BNP och EDL, är Ukip ett högerpopulistiskt parti som parallellt vevar både EU-kritik och främlingsfientliga budskap. Därtill har Ukip visat sig ingå bland Putins medlöpare i Europa.
Ukip och dess ledare, Nigel Farage, förespråkar ett brittiskt utträde ur EU. Det man framför allt vänder sig mot är den fria rörligheten inom unionen, som påstås ha lett till en "skadlig massinvandring" av arbetskraft från det forna Östeuropa. Flertalet Ukip-företrädare har dessutom gjort islamofobiska uttalanden vid olika tillfällen. Och partiet har vuxit. Precis som i många andra länder har rasisterna alltså kammat sig, klätt sig i kostym och tonat ner det värsta hatpratet, för att på så vis kunna nå ut betydligt bredare. Mycket talar även för att Ukip – i takt med de växande framgångarna – har lyckats locka över en del av dem som tidigare sympatiserade med BNP och EDL.
I det senaste EU-valet fick Ukip över 25 procent av rösterna och blev därmed största brittiska parti i EU-parlamentet. Sannolikt inkluderar den siffran många rena proteströster och i färska opinionsmätningar ligger stödet för Ukip på omkring 15 procent. Samtidigt går det inte att bortse från att trenden över tid har varit stadigt stigande. Premiärministern David Cameron – från konservativa Tories – har valt att svara genom att fånga upp delar av Ukip:s retorik.
Cameron lovade redan 2013 att Storbritanniens villkor för EU-medlemskapet ska omförhandlas och att en folkomröstning om utträde ska hållas – förutsatt att Tories segrar i det brittiska parlamentsvalet nu i vår. Vidare har han talat om att begränsa tillgången till barnbidrag för de utifrån kommande européer som arbetar och betalar skatt i Storbritannien. Flirten med högerpopulisterna har dock visat sig verkningslös.
Det har sagts förut men tål att sägas igen: En anpassning till främlingsfientliga krafter bidrar endast till att legitimera dessa och ge "originalet" luft under vingarna. Enligt en ny undersökning från Ipsos har invandring nu seglat upp som den viktigaste frågan bland brittiska väljare.
I EU-parlamentet ingår Ukip – tillsammamans med bland andra Sverigedemokraterna – i den politiska gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD). EFFD har gjort sig känd för sin Putin-vänliga linje.
Precis som under Sovjettiden är det åter ett mål för Moskva att bryta sönder och försvaga Europa. Trots det valde såväl Ukip som SD i september förra året att rösta nej till det för Ukraina så oerhört betydelsefulla associationsavtalet med EU. Det är fullkomligt skandalöst och visar på en benägenhet att överta stora delar av en roll som kommunistpartierna hade på 80-talet och tidigare. Vidare utgör det ytterligare ett bevis på vilken bakåtsträvande och avog isolationism som de kammade högerpopulisterna står för.