För väljare och förtroendevalda i Strängnäs förblir energi-, vatten- och sopbolaget Sevab en huvudvärk. Bokslutet för 2011, som nu är på väg, blir ingen munter läsning. Problemen är inte heller avgränsade till fjärrvärmen.
Vatten- och avlopp går inte heller ihop, fast de ska täcka sina egna kostnader.
Med växande befolkning ökar kraven på kapacitet i reningsverk och andra anläggningar. En större nysatsning på avloppsreningsverk börjar närma sig. Det är inte negativt i sig, utan hör ihop med en positiv befolkningsutveckling.
Men det blir en finansiell påfrestning att investera för att klara behov som ska betalas ur avgifterna från bostäder och företag som ännu inte finns.
Över tiden måste vatten- och avloppsverksamhet täckas av taxor. Skatteunderlaget ska inte långsiktigt bära delar av de här kostnaderna. I en kommun med låga taxor är det här inte ett problem. Finns utrymme att höja avgiftsnivån kan man också klara omfattande expansion, och finansiera den med taxor under de många årtionden anläggningarna är till nytta.
Fjärrvärme ska normalt inte heller vara en belastning och en riskfaktor för en kommuns ekonomi. Kraftvärmeverk som säljer elektricitet och värme kan med sin goda verkningsgrad vara miljömässigt och ekonomiskt effektiva. De bör ett genomsnittligt år ge ett överskott som konsoliderar bolaget och ger en grund för fortsatta investeringar.
Det är ändå ett faktum att det som fungerar bra på så många andra håll inte gör det i Strängnäs. Bekymret är då inte det stora underskottet 2011. Fjärrvärmebolag får alltid lägre intäkter de år då det är milda vintrar och färre dagar då det går åt värme för att hålla husen drägligt varma. Resultatet svänger alltid kraftigt beroende på vädret.
Det oroväckande är att det gick någon miljon back till och med 2010, då vädret var kallt och värmeförsäljningen stor. Det är ett högst anmärkningsvärt minus i budgeten för 2012, som är räknad utifrån ett år med normalt mycket köld. Bolagets redovisning säger att underskottet 2011 blev mer än tio miljoner större än vad det milda vädret kan ursäkta.
Det är uppenbarligen problem i driften. Eldningen fungerar inte som den ska. Det tycks uppstå värmebalansproblem i pannan.
Sådana blir följden när styrning och optimering av processens bränsle- och lufttillförsel inte är riktigt rätt. Dessutom har det varit dyrbara driftstopp.
Dessa mer akuta tekniska svårigheter måste övervinnas om lönsamheten ska bli godtagbar. Men Strängnäs står också inför större långsiktiga vägval.
Taxorna är redan höga. Både bolagets problem och kommunens expansion gör att frågan om samverkan med andra kommuner behöver tas på allvar och arbetas igenom.
Inte bara bolagsfusion – med i första hand Eskilstuna och Västerås – bör utredas. Det kan finnas samordningsfördelar med nya värmekulvertar mellan städerna.
Tekniskt kan fjärrvärme transporteras åtskilliga mil med – särskilt vintertid – närmast försumbara energiförluster.
Möjligheterna bör undersökas för en mer optimal drift där pannor och ledningsnät i flera kommuner samordnas. Intressanta exempel finns i både Närke och Östergötland.