I magasinet Fokus rankning över Sveriges alla kommuner hamnar Strängnäs på plats 203. Med kommunens förutsättningar är det en anmärkningsvärt låg placering. Även om dessa listor bör tas med en nypa salt (till exempel halkar pendlarkommuner automatiskt ner i rankningen) kan det samlade omdömet inte bara bortförklaras med olyckliga variabler. Varför tillhör till exempel Strängnäs de kommuner som lägger minst pengar per invånare på äldrevården?
Också skolan är en källa till oro. Jämfört med en del andra Sörmlandskommuner är resultaten i och för sig hyfsade, men vad händer med nationella prov och betyg i framtiden om kommunen fortsätter att lägga för lite resurser på skolan? I förvaltningens kvalitetsredovisning för 2010 framgår att andelen lärare sjunkit och nu ligger en bra bit under rikssnittet. Och enkätsvar visar att barnen märker av den minskade vuxennärvaron.
Vad som är direkt alarmerande är antalet vuxna per barn på fritidshemmen. Skolverkets rekommendationer kan väl i och för sig ses som just rekommendationer. Det kan vara mer avgörande hur lokalerna ser ut och hur verksamheten organiserats än exakt antal barn per vuxen. Men i Strängnäs gick det 2009 i snitt 38,2 barn per vuxen – mot rikssnittet på 20,9. Då är det inte längre tal om pedagogisk verksamhet, utan i bästa fall förvaring.
För människor som förvärvsarbetar är det viktigt att även den här delen av barnomsorgen fungerar. Det kan den inte sägas göra i Strängnäs.
På kommunfullmäktige i måndags antogs den preliminära årsplanen för nästa år. Trots stor politisk enighet om att kommunen borde satsa mer resurser på skola och barnomsorg hade anslagen till barn- och utbildningsnämnden bara räknats upp med någon procent, vilket knappt täcker kostnadsökningarna. Däremot får kommunstyrelsen en nästan 15-procentig förstärkning.
Visserligen har majoriteten räknat lågt, och det kan hända att det i höst visar sig att skatteintäkterna blir större och säkert får barn- och utbildningsnämnden något ökade anslag då. Men varför inte vända på turordningen och slå fast redan nu att mer pengar bör läggas på skolan, och så kan kommunstyrelsen få mer administrationspengar om skatteintäkterna faktiskt ökar? I vart fall bör majoriteten förklara prioriteringen och exakt vad de extra pengarna behövs till.