Obligatorisk gymnasieskola från 2018 om det blir en S-ledd regering efter valet i höst. Det är Socialdemokraternas senaste drag i skoldebatten.
Pisa-rapporten har visat hur illa det är ställt med svenska elevers kunskaper. Skolan lär därför bli den hetaste frågan inför höstens val och både regeringen och oppositionspartierna vill kapa åt sig den som sin.
Obligatoriskt gymnasium är ett av Stefan Löfvens och Socialdemokraternas försök att göra det. Löfven umgicks med tankar på detta redan vid partiets kongress förra året, och nu har det alltså blivit ett vallöfte.
Gymnasiet är i praktiken obligatoriskt redan nu. Som Löfven mycket riktigt påpekar kräver de allra flesta arbetsgivare att de personer de anställer ska ha minst en gymnasieutbildning. Önskan att ha ett jobb är en drivkraft så stark som någon att gå gymnasiet. Det är oklart vad utvidgad skolplikt tillför ytterligare.
Skyldigheten att studera på gymnasiet gäller bara till 18-årsdagen, alltså inte tre hela gymnasieår och påföljande studentexamen. För åtskilliga omotiverade elever blir det inget tredje, frivilligt, gymnasieår efter de två första obligatoriska.
För övrigt är det oklart hur fler skoltrötta ungdomar ska förmås att gå ut gymnasiet när alla dess praktiska utbildningsprogram ska göras högskoleförberedande, och få mer av teoretiska ämnen. Detta är nämligen en förändring som Socialdemokraterna också vill se.
För de ungdomar som inte går klart sin utbildning kvarstår svårigheterna att bli anställningsbara. Problemet har bara skjutits upp, och de har tillbringat tid i gymnasiet till glädje för ingen.
Så även om förslaget fyller sin funktion i partiets politiska kommunikation, som signal som det populärt heter, riskerar en sådan lagändring bli verkningslös.
Här gäller att börja i rätt ände, i grundskolans tre första årskurser. Det är där grunden läggs, det är där barn ska lära sig läsa. Att kunna läsa ordentligt, och förstå vad man läser, är basen för allt annat lärande. Därutöver ska skolan arbeta på att göra ämnena och undervisningen så intressant att eleverna motiveras att studera. Här brister det på sina håll i dag. Barnens lust att lära ska hållas vid liv i nio år och där misslyckas ofta skolan. En bättre grund att stå på ger bättre förutsättningar att klara högstadiet och därmed behörighet till gymnasiet.
Däri ligger den stora utmaningen. Skulle grundskolan lyckas med detta behövs inget obligatoriskt gymnasium.
Däremot bör dörrarna till komvux vara öppna för dem som verkligen behöver vara där och vuxenstudier på gymnasienivå uppmuntras. Då ges chansen till alla skoltrötta som behövde en paus för att hitta studiemotivationen.