Det har varit känt länge men i fredags presenterade Arbetsförmedlingen det svart på vitt: En åldrande befolkning kräver ett rejält tillskott av invandrare i arbetsför ålder.
Rapportens förtjänster är i själva verket flera. Bilden av det som ofta kallas "misslyckad integration" nyanseras. Under de senaste tio åren har sysselsättningen bland utrikes födda ökat. I åldersgruppen 16-64 år från 61,6 procent 2005 till 64 procent 2014. Personer födda utomlands som har gymnasie- eller högre utbildning får jobb i ökad utsträckning. Däremot minskar sysselsättningen bland utrikes födda med förgymnasial utbildning.
Det visar bland annat att det är problematiskt när människor med väldigt skilda erfarenheter, vägar till Sverige, utbildning och ställning på arbetsmarknaden buntas ihop i gruppen utlandsfödda. Där finns arbetsinvandrare, anhöriginvandrare, flyktingar, akademiker, yrkesutbildade, lågutbildade och rent av analfabeter. Här finns hoppingivande sysselsättningstrender men även specifika problem.
Arbetsförmedlingen gör nu ingen djupare analys av varför lågutbildade utrikes födda i ökad utsträckning blir arbetslösa. Men en förklaring som ligger nära till hands är det minskande antalet lågkvalificerade arbeten i Sverige.
Och så finns det en annan sida av saken. Om man nu ändå ska jämföra grupperna inrikes- och utrikesfödda existerar det som bekant ett sysselsättningsgap. I åldersgruppen 16-64 år är 79 procent av inrikes födda sysselsätta mot 64 procent utrikes födda.
Men om man tittar på utvecklingen av sysselsättningen under de senaste åren och räknar individer framträder en annorlunda bild. Mellan 2005 och 2014 stod utrikes födda för 74 procent av uppgången i sysselsättning i Sverige. Mellan 2013 och 2014 var deras andel 98 procent.
Orsaken är att de inrikes föddas antal i arbetskraften minskar, vilket har att göra med befolkningspyramiden – en åldrande svenskfödd befolkning. Det har allvarliga konsekvenser. 2014 var försörjningsbördan i Sverige 2,5, vilket betyder att en personer som arbetar försörjer förutom sig själv ytterligare mellan en och två personer (1,5). Om 20 år beräknas försörjningsbördan stiga till faktorn 2,7. Det skulle innebära betydande påfrestningar på välfärdsstaten.
För att försörjningsbördan ska inte ska öka måste sysselsättningen öka kraftigt. Arbetsförmedlingen talar om 36 000 fler arbetande svenskar per år. Dessa nivåer kan bara nås genom invandring. Arbetsförmedlingen skissar på ett behov av en nettoinvandring(!) på 90 000 personer per år fram till 2025. Det är en bit över dagens nivå.
Det ger ett annat perspektiv på flyktinginvandring och pengar. Det som dominerar debatten är kostnader för flyktingmottagning på kort sikt. Men det finns även en intäktssida, som Arbetsförmedlingen nu har visat på ett pedagogiskt sätt.
Detta kan inte utgöra grunden för flyktingmottagande. Rätten till en fristad undan krig och förföljelse är en moralisk och rättslig fråga.
Men denna sidoeffekt är högst verklig. Utan stor invandring blir Sverige ofrånkomligt ett fattigare land.