Den offentliga diskussionen har under de senaste veckorna kretsat kring frågan om hur Sverige ska förbättra etableringen av nyanlända. Regeringens lagförslag välter det perspektivet över ända. Ja, regeringen säger det bäst själv i sin beskrivning av lagändringarnas konsekvenser. Så här skriver man:
"För enskilda individer kan de tillfälliga reglerna om tidsbegränsade uppehållstillstånd och de begränsade möjligheterna till familjeåterförening komma att erbjuda lägre förutsebarhet jämfört med nuvarande regler när det gäller förutsättningarna för att etablera sig och sin familj i Sverige. Särskild betydelse kan detta ha för barn, både ensamkommande men också för dem som kommer med familjemedlemmar eller annan närstående. Den ökade osäkerheten och det förhållandet att det tar längre tid innan familjeåterförening kan ske, kan riskera att motverka integrationen."
Detta är nu inget nytt. Även om få svenska politiker talar om dessa samband nu för tiden, är de välkända. Bättre förutsättningar för etablering, eller "integration" som det hette, var orsaken till att Sverige i mitten av 1980-talet införde permanenta uppehållstillstånd för asylsökande som huvudregel.
Ett annat tungt skäl var besparingar för handläggning. Det är helt enkelt enklare, snabbare och billigare att fatta ett enda asylbeslut än två eller tre, vilket blir fallet när tillfälliga uppehållstillstånd senare ska prövas igen och igen. Dåvarande Statens Invandrarverk var därför – liksom nuvarande Migrationsverket är – förespråkare av de permanenta uppehållstillstånden.
Dessa tillsammans med generösa regler för familjeåterförening ger alltså mycket bättre förutsättningar för etablering i Sverige än den lag som regeringen nu vill införa.
S-MP-regeringen är heller inte säker på att lagskärpningarna får den effekt som den eftersträvar – färre asylsökande i Sverige. I sitt remissutkast säger man mycket riktigt att "Sveriges agerande kan inte ses isolerat från andra faktorer, såsom hur många utlänningar som söker sig till EU och vilka åtgärder EU och andra aktörer vidtar".
Effekten kan alltså bli att antalet asylsökande inte minskar men att deras väg in i det svenska samhället görs längre. Alternativt söker färre personer asyl i Sverige oberoende av lagskärpningarna.
Så ser det ut för närvarande. Migrationsverket uppger att runt 600-700 personer sökte asyl under den senaste veckan, vilket kan jämföras med 10 000 och mer i veckan under hösten. Sämre väder på Medelhavet är inte hela förklaringen utan det handlar även om skärpta gränskontroller i flera av de länder som flyktingar passerar på vägen till Sverige. När vädret blir bättre kommer gränshindren exempelvis på Balkan att vara kvar och sannolikt till och med bli högre.
Att på olika sätt hindra människor att söka asyl och bidra till splittring av familjer är förkastlig politik. Men även de som absolut vill minska antalet asylsökande i Sverige, vill rimligtvis göra det utan allvarliga konsekvenser för nyanländas etablering. Även de bör ha förstånd att vänta med lagskärpningar.