Sverige kommer inte att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det var det sannolikt heller aldrig någon som trodde. Inte ens Socialdemokraterna, som avgav löftet inför valet 2014.
Då låg Sverige ganska hyggligt till. Nu har vi halkat ner till plats 22 av 28, vilket Ekot rapporterade om inför regeringens budgetpresentation på onsdagen.
Men Sveriges plats i den internationella statistiken över öppen arbetslöshet betyder varken att fler är arbetslösa i dag än för fem år sedan eller att en större andel av befolkningen försörjs av socialförsäkringar och bidrag.
Tittar man på sysselsättningsgraden – alltså hur många i Sverige i åldrarna 20 till 64 år som arbetar – är siffran 82,0 procent, enligt SCB:s statistik som publicerades tidigare i veckan. Det är en ökning jämfört med 2014, när Sverige låg på 79,9 procent (DN, 26/3-2018).
Vidare ligger Sverige bra till även med internationella mått mätt. Inget annat EU-land har under 2000-talet haft så hög sysselsättningsgrad som Sverige (DN, 26/3-2018), som är det enda EU-landet som enligt Eurostats sysselsättningsstatistik ligger över 80 procent. Räknar man in europeiska länder utanför EU kommer Sverige trea, efter Island och Schweiz, och EU-snittet är 71,1 procent.
Skillnaderna mellan Sverige och EU beror bland annat på att svenska kvinnor jobbar i högre grad än vad som är fallet i många andra länder, utan utbyggd barnomsorg.
Dessutom står sig Sverige relativt väl vad gäller sysselsättningsgraden för utrikes födda. Enligt sajten Ekonomifakta ligger siffran i Sverige på 70,1 procent, vilket kan jämföras med ett EU-snitt på 68,4.
Tvärtemot vad det ibland låter som i den offentliga debatten, befinner sig Sverige alltså inte långt efter andra länder med att få utrikes födda i arbete i absoluta tal. Däremot har Sverige störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda: 16,4 procentenheter. Och lägst sysselsättning har utrikes födda kvinnor.
Ytterligare en siffra som är värd att ha med i beräkningarna är 13,3 procent. Det är andelen av befolkningen i arbetsför ålder som förra året försörjdes med sociala ersättningar och bidrag. Alltså den andel som hade sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa, ekonomiskt bistånd eller etableringsersättning alternativt ingick i en arbetsmarknadsåtgärd.
Samtidigt var antalet helårsekvivalenter, som det heter, nere på samma nivå som precis före 90-talskrisen, och överlag borde Sveriges sysselsättnings- och bidragssiffror vara trevlig läsning för både regering och opposition.
Därmed inte sagt att det är läge att luta sig tillbaka. Arbetslösheten i Sverige är ett problem. Både för dem som inte kommer in på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna. Förra året angav sju av tio företag i Svenskt Näringslivs enkät att de har svårt att hitta rätt medarbetare och även den offentliga sektorn skriker efter kompetens.
Det visar att det krävs kraftiga satsningar på svenskundervisning och arbetsmarknadsutbildningar, gärna i kombination, samt att gymnasiets yrkesprogram behöver bli mer attraktiva så att fler har dem som förstahandsval. Kanske genom att visa statistik för högstadieelever om vilka inriktningar som leder till jobb.