Vågen av misstänkt anlagda bränder vid nuvarande och blivande flyktingboenden växer. Hittills i år rör det sig om ett tjugotal fall, varav nästan hälften har inträffat under den senaste månaden. Detta behöver tas på största allvar, annars är det bara en tidsfråga innan människor faktiskt brinner inne.
Orterna på listan blir allt fler. Ljungby, Arlöv, Kungsbacka. Och så Eskilstuna – i måndags rapporterade vi på nyhetsplats om hur polisens tekniker letade spår i resterna av Sågarsvedets sommarlovskoloni, efter fredagens misstänkta mordbrand. På måndagskvällen var det dags igen. I Lund brann det då vid dörren till ett boende för ensamkommande flyktingbarn.
Hur människor kan sjunka så lågt är ofattbart. Men fenomenet är inte nytt. Också på 90-talet förekom en attentatsvåg med syfte att skrämma och terrorisera flyktingar, samt sabotera de system som skapats för att erbjuda dessa skydd.
Sedan dess har dock nätet tillkommit som en faktor – i de digitala miljöerna går det snabbt att piska upp hatiska stämningar. I gårdagens P1 morgon beskrev Alexander Bengtsson, vice vd för stiftelsen Expo, hur de misstänkta attentaten hyllas i ett antal Facebook-grupper, med tusentals medlemmar. I grupperna benämns personer som anlägger bränder bland annat som "hjältar" och som "soldater i ett inbördeskrig".
Med andra ord upprätthålls där en verklighetsfrånvänd världsbild och en destruktiv anda, där rasistiska dåd glorifieras och våldsimpulser riskerar att triggas. Att komma åt och motverka den här typen av immunitet mot såväl fakta som medmänsklighet är en svårhanterlig, långsiktig utmaning.
I nuläget måste fullt fokus dock ligga på att förhindra nya attacker och att se till att människor inte kommer till skada.
Samtidigt rapporterade Sveriges Radio under gårdagen att Migrationsverket har ändrat sina krav för brandskydd, när man nu genomför upphandling av nya asylboenden. Bland annat slopas kravet på intyg från en sakkunnig om att boendet uppfyller lagens krav.
Anders Bergqvist, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen, menar att beslutet gör det svårare för den som driver ett asylboende att garantera säkerheten, vilket kan få allvarliga följder. Migrationsverket, å sin sida, hävdar att kraven inte sänks i och med beslutet och att efterhandskontrollerna i stället ska bli fler.
Att Migrationsverket verkligen lever upp till detta åtagande är av största vikt i en situation då ett flertal asylboenden på kort tid har brunnit.
Från polisiärt håll måste arbetet med att få stopp på bränderna intensifieras och prioriteras både lokalt och nationellt. Även om polisens Nationella operativa avdelning (NOA) utreder möjliga mönster, samt har gått ut med en uppmaning till alla polisregioner om att skärpa sin bevakning vid asylboenden, räcker detta uppenbart inte.