När människor utifrån försöker ta sig in i Europa, för att undkomma krig och förföljelse, svarar Europa med att bygga murar. När samma personer sätter sig i knappt sjödugliga båtar, för att kunna ta sig runt betonghindren, förmår Europa inte undsätta dem. Över 3 000 personer beräknas ha drunknat i Medelhavet år 2014. Nu måste fler europeiska länder ta sitt ansvar.
I går inledde Sveriges Radio en reportageserie på temat "Fortress Europe". I första delen berättar den syriske flyktingen Yazan om sitt möte med grekisk kustbevakning ute på havet. När Yazan och hans medresenärer upptäcktes blev de misshandlade och fick sina id-handlingar förstörda. Därefter bogserades de tillbaka in på turkiskt vatten.
Fenomenet med att skuffa ut flyktingar från det egna territoriet kallas "pushbacks" och innefattar stora risker. Amnesty Greklands generalsekreterare, Giorgious Kosmopoulos, säger följande om just "pushbacks" till Ekot: "Det handlar inte om något enstaka fall. Antalet vittnesmål, mönstret och hur det går till gör att vi vågar hävda att det är utbrett, åtminstone under de senaste månaderna."
Dublin-förordningen anger att asyl måste sökas i den EU-stat som en flyende person först anländer till, vilket har lett till att de länder som bär unionens yttre gränser – exempelvis Grekland – har hamnat under hårt tryck. EU har därför, genom gränsbevakningsorganet Frontex, låtit bygga ett taggtrådsbelamrat stängsel på gränsen mellan Grekland och Turkiet. Som om det vore lösningen. Resultatet är att fler människor tvingas ut på havet. För de som, trots allt, lyckas ta sig till Grekland väntar en närmast fängelselik tillvaro, med trångboddhet, dåliga hygienmöjligheter och begränsat tillträde till läkarvård. I ett år kan en asylsökande lagligt "hållas i förvar".
Inom EU utmärker sig Sverige och Tyskland genom sin vilja att ta humanitärt ansvar. En jämförelse mellan Sverige och Finland visar tydligt på hur stor skillnaden kan vara mellan olika unionsmedlemmar.
Sverige tar årligen emot cirka 1 900 kvotflyktingar via FN:s flyktingorgan UNHCR. I Finland höjdes kvoten från blott 500 flyktingar 2013 till 1 050 förra året, med katastrofen i Syrien i åtanke. Men under 2015 kommer antalet åter att sänkas – av "kostnadsskäl". Den verkligt stora skillnaden uppkommer dock på grund av mängden asylsökande som utanför FN-systemet tar sig till respektive land. År 2013 anlände just över 3 000 asylsökande till Finland, medan det till Sverige kom fler än 50 000. Genom att ligga lågt i frågan försäkrar sig Finland om svaga flyktingströmmar.
Några saker måste hända i Europa. För det första bör FN:s kvotflyktingssystem utökas – så att fler hittar fram till en säker plats att leva på genom detta. För det andra bör Dublin-förordningen rivas upp och asylvisum införas, vilket skulle betyda att EU-ländernas ambassader i utlandet kan bevilja utsatta personer lagliga inresetillstånd.
Det är oerhört viktigt att länder som Sverige och Tyskland nu pressar på för att inom EU få till stånd ett mer humant förhållningssätt till människor på flykt.