Sverige har byggt välfärd och ekonomisk framgång på en ingenjörskultur. Teknik och naturlära är nyckelkunskaper i varje land som vill bli och förbli en avancerad industri- och handelsnation. Insikter i teknik och naturvetenskap är också nödvändiga för att förstå stora miljöfrågor och hitta utvägar ur allvarliga energi- och klimathot. I all teknik och det mesta av all naturlära är matematik en av de nödvändiga grundkunskaperna.
Grundskolans svaga resultat i just matematik är ett stort problem i sig. Men återverkningarna skadar stora delar av all utbildning efter grundskolan. Gymnasiet får en svårare uppgift.
Färre elever vågar sig på naturvetenskapliga och tekniska program på gymnasiet. Flera viktiga yrkesutbildningar får svårare att rekrytera elever och svårare att få dem examinerade med användbara yrkeskunskaper och godkända resultat. På universitetsnivån påverkas både studieval och studieresultat.
De senaste internationella jämförelserna understryker hur viktigt det är att genomföra och fullfölja de skolreformer som i huvudsak klubbades av 2009-10 års riksdag. Den stora försämring av den svenska grundskolans arbetsresultat som inträffade 1995-2003 hade inte vänts i någon klar förbättring innan de nya, omfattande skolreformerna trädde i kraft. De internationella jämförelserna 2011 visar läget i slutskedet av grundskolan sådan den var efter 1990-talets förändringar.
Resultaten i årskurs 8 säger en hel del om de förutsättningar elever får med sig till gymnasiet. Läget där är att den svenska skolans prestationer i matematik visserligen överträffar Turkiets och Rumäniens, men annars är sämre än i stort sett alla jämförda industriländer, utom Norge, som dock lyckats vända kurvan uppåt efter tidigare krisresultat och en större skolreform, som kom åtta år före den svenska. På lågstadiet har nedgången upphört i matematik, och en förbättring syns i naturlära.
Men i årskurs 8 liknar mönstret i naturvetenskaperna mycket det i i matematik, ett kunskapsras före 2003, sedan en sakta fortsatt försvagning, som nu avstannat.
Dessa underminerade kunskaper i matematik och naturlära är både ett hot mot landets ekonomiska framtid och ett hot mot förmågan att hantera miljöfrågorna på ansvarsfullt sätt. Politiskt har kursändringen redan skett. Till de fortsatta åtgärderna från skolministern Jan Björklund och regeringen hör en vidareutbildning av lärare, det så kallade Matematiklyftet för att förändra de misslyckade pedagogiska metoder som är en viktig orsak till de svaga resultaten. Det behövs en mer aktiv undervisning från lärarna.
På tisdagen kom också en lagrådsremiss från Jan Björklund om ökning av matematiktimmarna i grundskolan med omkring 13 procent, med de timmarna lagda i lågstadiet. För detta kommer kommunerna att få mer statliga pengar.
Men det handlar inte bara om politik, utan om inställningen hos elever, föräldrar och lärare. Skolan har sedan några årtionden i hög grad omgivits av ett inte så studie- och pluggvänligt samhällsklimat, som först de senaste åren börjat förändras. Den som i dag går i skolan behöver ta ställning personligen. Mycket av de attityder som är starka utanför skolan främjar en ganska slapp inställning, där nöje, underhållning och fritid står i centrum och där arbete i allmänhet och läxor och skola i synnerhet sätts i andra eller tredje hand.
Detta får lätt särskilt stora och negativa följder i ämnen som matematik och naturvetenskap, som kräver ansträngning nu och ger utdelning längre fram i både yrkesmöjligheter och en förmåga att bättre förstå stora världsproblem.