Regeringens traineetjänster och utbildningskontrakt riktade till arbetslösa unga, ser som väntat ut att bli en flopp.
I valrörelsen slog Socialdemokraterna på stora trumman om de utlovade traineetjänsterna inom välfärden. Tanken var alltså att arbetslösa unga, med godkända gymnasiebetyg, skulle ges möjlighet att kombinera jobb med studier till bristyrken inom vård och omsorg. De statligt subventionerade anställningarna utgjorde en bärande del av den så kallade 90-dagarsgarantin för unga personer – över 30 000 platser skulle skapas.
Sedan dess har målet ändrats. I vårbudgeten skulle det i stället bli 590 traineejobb i år, 7 000 nästa år och 10 700 året därpå. En betydande minskning, med andra ord. Hur ser det då ut med resultatet hittills? I går rapporterade Sveriges radio att 41 stycken traineetjänster än så länge har uppkommit.
Redan från start har traineetjänsterna mött kritik, bland annat från Vårdförbundet, som ogillar att dess yrken används som arbetsmarknadsregulator. Förbundet har också uttryckt oro över att den handledning som kommer krävas ska öka arbetsbelastningen för dess medlemmar. När sådana signaler kommer från dem som jobbar inom sektorerna i fråga vore det klokt att lyssna. Det kan knappast ses som realistiskt att vården och omsorgen skulle ha kapacitet att skola in det antal personer som S föreslagit, ens med den bästa vilja.
Ett annat hinder är att det inte går att förutsätta att det finns så stora mängder unga, arbetslösa personerna som både är lämpade och har viljan att jobba inom dessa mycket speciella branscher.
Socialdemokraterna har dock inte tvekat inför att blåsa upp förväntningarna kring vad som skulle kunna åstadkommas genom traineetjänsterna. Nu börjar verkligheten ändå hinna i kapp och det skrala resultatet synas.
En politik där staten försöker styra vilka unga som ska anställas och inom vilka sektorer som det ska ske, genom skapandet av konstgjorda och tillfälliga tjänster, är dömd att misslyckas.
Också de så kallade utbildningskontrakten, riktade till personer mellan 20 och 24 år utan godkända gymnasiebetyg, har framhållits som en huvudsaklig del av 90-dagarsgarantin. I vårbudgeten avsattes 380 miljoner kronor i år för att 3 000 personer inom gruppen skulle kunna skaffa sig en gymnasieutbildning.
Hur exakt åtgärder för att åstadkomma detta ska utformas lämnas upp till kommunerna att avgöra. I april sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till TT: "Lite förenklat säger vi: Gör vad ni vill, bara det fungerar". Resultatet? Totalt 147 unga personer har hittills tecknat utbildningskontrakt, rapporterar Sveriges Radio.
Samtidigt fortsätter ungdomsarbetslösheten att sjunka. Under det senaste året har den gått ner med mer än 2,5 procentenheter i säsongsrensade och utjämnade tal. Det kan regeringen tacka en bättre konjunkturutveckling och sin lyckliga stjärna för.