En enstaka vattenläcka säger inte att underhållet är eftersatt, inte ens när många tusental kubikmeter forsar ut ur ett grovt rör och hela stadsdelar blir utan vatten.
Det senaste sörmländska exemplet – den stora läckan i Eskilstuna – är en påminnelse om ett av de mest diskuterade problemen i kommunalteknik och infrastruktur. Men statistik och helhetsbilder säger mer om tillståndet för vattenledningsnät, järnvägsspår och kraftledningar. Ett enstaka haveri kan bero på tillfälligheter och otur, sådant kan ibland hända även en kommun eller ett företag som har höga ambitioner.
Men det är inte bara om rörnäten för vatten och avlopp det förts fram kritik mot missriktad sparsamhet
För högspänningsledningar för elkraft hade affärsverket Svenska Kraftnät under ett antal år en ambition att hålla nere avgifterna som användarna får betala, och investeringarna i förbättrad kapacitet och större säkerhet vid driftstörningar lades mycket medvetet på en lägre nivå.
Detta pågick under Perssonregeringens tid, då det var mycket tal om vad som var rödgrönt. Det blev brist på kapacitet i överföringen mellan norr och söder, och när landet delades in i elprisområden syntes bristen i att elpriset blev högre söder – ett problem som tidigare kunnat sopas under matten genom att prisskillnader lades i elhandeln med främst Danmark.
Sedan har ambitionerna ändrats, med ny verksledning, understödd av ny regering, och takten i investeringarna har höjts.
På liknande sätt har det varit med järnvägen. Det var mycket tal om helt nya banor, men underhåll och reinvesteringar i spår och luftledningar eftersattes, så att när trafiken ökade blev det vanligare med förseningar. Även där har kursen ändrats under senare år, men det kommer att ta åtskilliga år att jobba ifatt.
Vatten- och avloppsledningarna är enligt ett läger i debatten, företrätt av de kommunala vattenverkens branschförening, ett annat exempel: För låg takt i byte av äldre rör och för lite förebyggande underhåll.
Det talas om att fördubbling eller rentav fyrdubbling behövs på många håll, men meningarna bland fackfolk är delade.
En kommunal vilja att visa upp låga taxor i olika rankningar av kommuner kan orsaka underfinansiering och eftersatta nyinvesteringar, för vattennät liksom för fjärrvärmens pannor och ledningsnät. Sådant kan komma surt efter.
Det var inte utan orsak regeringen i förra veckan satte igång en rätt omfattande utredning om dricksvattnets säkerhets-, miljö- och underhållsfrågor. Ett av uppdragen är att undersöka hur det egentligen är ställt med underhållet och reinvesteringarna i vattenverk och rörnät.
Det stora läckaget i Eskilstuna påminner om varför regeringen vill ha detta bättre utrett.