Laga inte det som inte är sönder. Det är en god princip som borde kunna tillämpas vid kommunens tilldelning av resurser till skolor, som tidningen berättade om i veckan på Eskilstunasidorna.
Innan Eskilstuna kommun låter en elevpeng följa eleven till den skola hen går i, avsätts en summa till en gemensam pott för så kallade fria nyttigheter. De kan användas av kommunens samtliga skolor, kommunala såväl som enskilt drivna. I potten finns specialistkompetens som kuratorer, psykologer, talpedagoger.
Men nu ska det ändras. Från 2015 föreslås en ordning där i princip alla de medel som nu bekostar de fria nyttigheterna bakas in i elevpengen. Kuratorer, psykologer och så vidare betalas ur denna elevpeng av de enskilda skolorna. De kommunala skolorna kan även fortsättningsvis samordna dessa funktioner men de mindre friskolorna är oroade. De befarar att de är för små för att kunna betala för alla de kompetenser som nu finns i dagens gemensamma pott, och som lagen säger att alla skolor, även friskolor, måste ha.
Dessvärre tycks skollagen från 2010 även säga att resurserna måste fördelas enligt den nya modellen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Sarita Hotti (S) säger i tidningen att kommunen har brutit mot lagen under hela den tid som dagens resursfördelningssystem har tillämpats.
Lagar ska följas. Å andra sidan existerar inte lagar för sin egen skull. Vilket högre syfte regeländringen ska fylla i Eskilstunas fall är oklart. I dagsläget behandlas alla skolaktörer lika. Samordnings- och skalfördelar ger bättre resursutnyttjande och, att döma av de små friskolornas oro inför förändringen, bättre ekonomiska villkor för de mindre aktörerna än vad de hade fått annars. Ingen har varit missnöjd med systemet. Ingen har kommit i kläm. Ingen har drivit saken till domstol. Man kan rent av hävda att dagens system ger mer av en likabehandling av skolorna än det tilltänkta nya som slår olika mot stora skolor och små.
Därför borde Eskilstuna kommun behålla dagens resursfördelning. Om någon missnöjd dyker upp får väl saken prövas rättsligt. Vid andra lagtolkningar, även i fall där enskilda faktiskt drabbas, väljer kommunen ofta den vägen, att driva ärendet genom rättsinstanserna för att få ett vägledande utslag.
Den lösningen är även motiverad med tanke på att Sarita Hotti ändå vill ge sig ut i den rättsliga gråzonen genom att efter regeländringen låta friskolorna köpa tjänsterna av kommunen, vilket enligt Hotti är tveksamt ur konkurrenssynpunkt.
Laga inte det som inte är sönder. Behåll dagens system så länge det går.