Det är lätt att se att denna ekvation inte går ihop långsiktigt. 0,2 nya bostäder per ny invånare är en väg till bostadsbrist, något som hotar kommunens utveckling.
Siffrorna hade inte sett väsentligt annorlunda ut ens om kommunen hade förverkligat alla sina byggplaner. 300 nya bostäder har man planerat som årligt snitt.
Motsvarande kvot för Strängnäs är 0,4 nya bostäder per ny invånare. Det är bättre men inte bra nog.
Kommunerna i norra Sörmland är givetvis långt ifrån ensamma om dessa problem. Låg takt i bostadsbyggandet är en plåga för alla tillväxtorter. Orsakerna bakom är många och det är omöjligt att på kommunal nivå komma till rätta med dem alla. Men en kommun kan ändå göra en hel del, som att tillhandahålla och detaljplanera attraktiv mark för nya bostäder.
De senaste turerna kring detaljplanen för Mälarstrandsområdet Hensta-Trollskär kan ses ur det perspektivet. En omvandling av i huvudsak ett sommarstugeområde till en plats för boende året om är ett enkelt sätt att få fram fler bostäder.
Inriktningen finns i kommunens fördjupade översiktsplan för Mälarstranden. I den beskrivs bland annat det stora intresset för Hensta som året runt-område. Eskilstuna Energi och miljös utbyggnad av vatten och avlopp utmed stranden är ett led i samma arbete.
Därför är det egendomligt att kommunen plötsligt signalerar en annan inriktning. Förslaget till ny detaljplan förhindrar i praktiken boende året om.
Denna dubbelhet i är kommunens arbete med Mälarstranden är illa i sig, men än mer bekymmersamt är tillvägagångssättet. I detaljplanförslaget förklaras inte den ändrade inriktningen. Ingenstans sägs uttryckligen att området ska förbli ett sommarstugeområde. Syftet med detaljplanen sägs i stället vara att ”utreda möjligheterna och förutsättningarna för fortsatt omvandling av fritidshusboende till åretruntboende”. Utreda? Den ändrade inriktningen finns i byggreglerna där husarean begränsas så kraftigt att det blir mycket mindre intressant att bygga villor för permanenta bostäder.
En del av Mälarstranden är därmed på väg att ges en annan karaktär än den som har angetts i de strategiska dokumenten. Och det görs genom att tjänstemännen låser processen och kamouflerar kursändringen, utan att några nya politiska inriktningsbeslut har fattats.
Den ansvariga politikern är – trumvirvel – kommunalrådet Magnus Johansson (MP). Som av en tillfällighet har skärpningen skett mellan ett samråd om områdets utseende 2010, före valet, och utställningen av detaljplanen i januari i år.
Det ser inte bra ut. Antingen har Johanssons förvaltning ovanligt tygellösa tjänstemän som arbetar utan kontakt med de politiska besluten, eller så har Johansson själv styrt detaljplanarbetet i denna riktning. Frågan är vilket som är värst.