Vad händer i Strängnäs när Mälaren stiger?

Mälarkommunerna bör hålla trycket uppe mot Stockholm. Ombyggnaden av Slussen behövs för att hålla vattennivån relativt låg även när Mälaren stiger.

Ledare2012-03-01 06:34
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Mälaren är inte så ofarlig som den ser ut. Ovanliga men extrema väderförhållanden är osannolika ett givet år. Men det är oförsiktigt att inte planera för det som händer sällan men kan orsaka väldiga skador.

I en ny genomgång av sjöns översvämningsrisker har över 180 samhällsviktiga funktioner identifierats. De kan skadas eller slås ut av sällsynta, men fullt möjliga, högvatten.

Kartläggningen är en riktig tankeställare. Fler anläggningar kan bli hotade än vad de flesta ansvariga haft klart för sig. Följderna kan under olyckliga omständigheter bli värre än vad man i allmänhet föreställt sig. I många fall skulle följderna bli stora därför att verksamheter är sårbara för driftavbrott i en enda transformator eller pumpstation, som kan ligga flera kilometer bort.

Den rapport som nu kommit från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) bör bli en blåslampa för att få fart på den viktiga ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Det är där den helt avgörande skyddsåtgärden kan sättas in. Bygget gör att vid ett vattenflöde som beräknas inträffa vart hundrade år blir skillnaden ett nästan sex decimeter lägre vattenstånd. Det blir då ett hanterligt läge, inte ett kritiskt.

Bland kommunerna runt Mälaren har några mer anledning till oro för högvatten som blir värre än de som hittills inträffat efter förra Mälarregleringen på 1940-talet. Strängnäs är en av dessa kommuner, som tidningen berättar i dag på nyhetsplats. Eskilstuna har däremot ingen viktig anläggning i riskzonen.

Runt Mälaren har 22 så sårbara anläggningar hittats, att en utslagning skulle drabba samhällsviktig verksamhet för de flesta i en hel kommun eller tätort. Fyra av de 22 finns i Strängnäs kommun, fler än i någon annan, utom Uppsala. I praktiken är det tre anläggningar det gäller – fjärrvärmeverket och de två reningsverken i Strängnäs och Mariefred. För att den fjärde, elfördelningsstationen i Mariefred, skulle slås ut av Mälarvattnet krävs helt extrema flöden, som kan tänkas inträffa vart tusende år eller mera sällan.

Men en översvämning som blir några få decimeter värre än det senaste tillbudet i december 2000 skulle kunna få allvarliga följder, inte bara i Strängnäs. Enköping och några anläggningar i Stockholmsområdet är ännu mer utsatta. Vid sällsynta högvatten hotas dels känsliga punkter i väg- och järnvägsnäten, dels elanläggningar, pumpstationer, avloppsreningsverk och dricksvatten.

Det finns naturligtvis skäl att punkt för punkt se var sårbarhet kan minskas med reservkraft, vallar eller annat. Men av allt att döma finns bara ett sätt att verkligen öka tryggheten i stort. Det är att fullfölja projektet vid Slussen i Stockholm. Då kan avsevärt mer vatten tappas ur Mälaren i kritiska lägen.

Majoriteten i Stockholms stadsfullmäktige har tagit risken på allvar och fört planfrågan framåt. Men risken finns kvar för politisk obstruktion och andra förseningar, en del byggnader och brokonstruktioner är kontroversiella.

Om oenighet eller beslutsvånda i sådana andrahandsfrågor leder till att breddningen av utloppet skjuts på framtiden, kan det ställa till elände i en rad kommuner, däribland i Strängnäs.

Mälarkommunerna bör tillsammans hålla trycket uppe mot huvudstaden, så att inte närsynthet i Stockholms innerstad leder till att det tas lätt på vad som kan hända när vattnet stiger.

Läs mer om