Vad är det som händer? Har anti-invandringspopulismen, som var mycket framträdande under valkampanjens slutfas, triggat brittiska rasister?
Sannolikt. De mest uppmärksammade rasistiska budskapen har direkt koppling till folkomröstningen.
Men hur många är de? Är det fråga om en stor ökning?
Enligt polisen var antalet hatbrott – där även brott på grund av sexuell läggning, könsidentitet och funktionshinder ingår – som rapporterats till en poliswebbsida mellan torsdagen och söndagen 57 procent fler än under motsvarande period i maj.
Procentsiffran känns stor. Men det handlar om en ökning från 54 till 85 anmälningar i hela landet. En polis som uttalar sig till tidningen Independent säger att utvecklingen är lik den som följer andra uppmärksammade nationella och internationella händelser.
Nyheter kan alltså få igång rasister. En koppling till en nyhetshändelse som Brexit ger brotten större uppmärksamhet, vilket också kan öka benägenheten att anmäla.
Man kan alltså på goda grunder anta att en mängd hatbrott inspirerade av folkomröstningen har begåtts. Men det går ännu inte att säga hur många, om det är fråga om en verklig brottsökning och i så fall hur stor, eller om det är en ihållande trend. För att veta det krävs ett större och kompletterande faktaunderlag och längre mätperiod.
Det här aktuella exemplet illustrerar problemet i debatten om brott. Många använder information selektivt, enbart som ett sätt att stödja sina förutfattade meningar.
I fråga om de brittiska hatbrotten är det lockande att säga "nästan hundra hatbrott på några få dagar" som stöd till tesen att våldsam rasism sliter isär Storbritannien till följd av Brexit. På samma sätt kan någon hävda att en ökning med 160 procent på tre år i anmälda narkotikabrott i Eskilstuna betyder att den organiserade brottsligheten i staden är utom kontroll.
Den sista uppgiften finns bland annat i analysdelen av det senaste samverkansavtalet mellan polisen och Eskilstuna kommun. Man kan gripa den ur dess sammanhang och använda i polemiken. Men man kan också läsa vad polisen har att säga: "Statistiken [...] visar inte automatiskt på hur brottsligheten ser ut, den visar snarare hur allmänhetens anmälningsbenägenhet och polisens arbetssätt ser ut."
Polisens trygghetsmätningar i Eskilstuna visar en något större oro för att bli brottsdrabbad men ingen faktisk ökning av brott.
Otryggheten och brottsligheten är mycket större i vissa bostadsområden än i kommunen som helhet. Polis och kommun avser också prioritera Fröslunda, Lagersberg, Årby och Skiftinge. Men trygghetsmätningen stöder inte en föreställning att brottsligheten spinner helt utom kontroll i vissa bostadsområden. I en del av dem som tidigare haft röda siffror, som Nyfors, syns till och med en förbättring.
Alla dessa perspektiv måste finnas med i diskussionen. Brottslighet orsakar mycket lidande och kostnader. Alla brott ska tas på största allvar. Sociala klyftor ska bekämpas med kraft.
Men svartmåla inte. Dra inte långtgående slutsatser baserat på en enda faktauppgift. Ryck inte ut brottssiffror ur sitt sammanhang. Lyssna på sakkunskapen.