Vänta mer tågkaos

Månadens störningar i tågtrafiken kulminerade under julhelgen i totalt kaos. Det är åtminstone så situationen lär ha upplevts av allmänheten, särskilt i södra Sverige, under årets mest resintensiva dagar. Och det återstår många fler tålamodsprövande dagar för tågresenärer, många fler missade arbetsmöten och träffar med släkt och vänner. Vintern har inte ens kommit halvvägs.

Ledare2010-12-27 06:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Här finns även ett ekonomiskt pris. Trafikverket har beräknat de direkta samhällskostnaderna för förra vinterns förseningar i gods- och persontrafiken till nära tre miljarder kronor, dubbelt så mycket som en normal vinter.

Till det kan läggas de mer svårberäknade indirekta kostnaderna på längre sikt, när privatpersoner och företag väljer bort tåget till förmån för den dyrare bilen och planerar bosättning och affärer med utgångspunkt i att tåget är opålitligt.

Efter förra vinterns problem tillsatte regeringen en utredning under ledning av Stockholms landshövding Per Unckel. I sin rapport går han igenom orsakerna till tågtrafikens svårigheter med snö och kyla.

Det handlar om för låg kapacitet i järnvägssystemet, otillräckliga reinvesteringar och underhåll – enkelspår och slitet vägnät – och dålig samverkan mellan järnvägens olika aktörer. De ansvariga har heller inte lärt läxan efter de omfattande störningarna vintern 2001-2002.

Några konkreta problem: Utrustning för snöröjning har avvecklats över längre tid, uppenbarligen till följd av de milda vintrarna. Det saknas depåer och anläggningar för avisning. Samarbetet mellan Trafikverket och tågoperatörer fungerar inte som det ska i störningslägen, på grund av brister i rutiner. Det finns oklarheter i vad Trafikverkets många underhållsentreprenörer är skyldiga att göra vintertid.

Det handlar alltså om resursbrist och dålig organisation samtidigt som det rullar mer och mer på spåren. Den totala trafikmängden har ökat med 40 procent på 20 år. Ökningen i persontrafiken är 50 procent. Och mer ska det bli, är det sagt. Branschen, däribland tågoperatörerna och Trafikverket, jobbar mot en fördubbling av kollektivtrafiken till 2020, där järnvägen ska stå för en betydande andel. Regering och riksdag, som fokuserar klimatmål och växande arbetsmarknadsregioner, hejar på.

Ekvationen går inte ihop. Investeringarna i järnvägen måste öka kraftigt och de olika aktörerna tvingas till större långsiktigt ansvarstagande. Alternativt måste målen om ökad tågtrafik skrotas. Det senare vore onekligen ett nederlag för miljö- och tillväxtambitionerna.

Läs mer om