På Rekarnegymnasiet i Eskilstuna kan man bland annat utbilda sig till elektriker.
Omvalsperioden för gymnasievalet är öppen, och 1 500 elever har fram till 30 april på sig att justera sina val. Var femte elev, eller sammantaget cirka 300 av dem, bör tänka om. Deras föräldrarna har ett ansvar att informera sina barn vid middagsbordet. Med en skenande arbetslöshet har vi inte råd att välja utbildningar som saknar efterfrågan.
Bara 32 procent av de preliminärt antagna inför läsåret 2025/26 har valt ett yrkesprogram. Det ligger långt under arbetsmarknadens behov och kan försämra många elevers framtida jobbmöjligheter. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät söker varannan företagare gymnasial yrkeskompetens – i Sörmland är siffran till och med 52 procent. Gapet innebär att en av fem elever riskerar att stå utan jobb efter studenten.
Samtidigt visar statistiken den högsta arbetslösheten sedan sekelskiftet. Ungdomsarbetslösheten ligger på en av 2000‑talets högsta nivåer: nästan var tredje ungdom var arbetslös vid den senaste mätningen i februari 2025. Det är därför oroväckande att elever inte uppmuntras av vuxenvärlden att väga in jobbmöjligheterna när de väljer gymnasieprogram.
Ledarsidan har tidigare uppmärksammat problemet med teoretiska program där eleverna varken studerar vidare eller arbetar tre år efter examen. Estetiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet hör till de teoretiska utbildningar som presterar sämst: var femte elev i Eskilstuna som har läst dessa, varken jobbar eller studerar tre år efter studenten. Trots detta ligger de på andra respektive sjätte plats i årets antagningsstatistik. Tillsammans står de för 23 procent av alla preliminärt antagna i Eskilstuna – fler än de fem största yrkesprogrammen sammantaget.
VVS‑ och fastighetsprogrammet leder i dag till högst etablering och näst högst lön tre år efter examen. Trots en genomsnittlig lön på cirka 33 000 kronor i månaden antogs bara 14 personer – samtliga som sökte. Det gör programmet till det minsta i statistiken, trots tydlig efterfrågan från arbetsgivarhåll. Som ledarsidan tidigare konstaterat är det fullt möjligt att läsa vidare från ett yrkesprogram. Helgjour som rörmokare ger dessutom betydligt bättre extrainkomster än att flippa hamburgare på Max.
Rörmokareleverna har en lön på 33 000 kr bara tre år efter studenten.
Behöver du ett råd att ge ditt barn inför omvalet? Ledarsidans tips lyder: ”Plugga till rörmokare!” (eller byggare, elektriker eller mekaniker). Barnen ska naturligtvis väga in sina intressen, men det skadar inte att informera om alternativen till teoretiska program som sällan rustar dem väl för arbetsmarknaden.
Omvalet ska lämnas in senast 30 april. Fel val nu kostar i framtiden – så ta snacket!