Frågan om landsbygdsskolors vara eller inte vara dyker återkommande upp i alla tre kommunerna i tidningens spridningsområde. Under det senaste halvåret har den diskuterats i Strängnäs. Barn- och utbildningsnämnden fattar inom kort beslut om Fogdö, Härad och Länna skolor.
Varje skola och kommun har sina kännetecken. Varje process har sina egenheter, som den kommunala klippa-och-klistra-utredning om skolorna i Strängnäs som Strengnäs Tidning har berättat om. Men det finns även likheter mellan de olika turerna, och felgreppen går ofta igen.
En viktig aspekt är de sköra prognoserna över antalet elever. I Eskilstunas utredning 2004 fanns Vallby skola med på listan över skolor som kunde vara aktuella för nedläggning. Orsaken var minskande elevantal. Skolan klarade sig dock och 2009, när nästa utredning genomfördes, talades om ett ökande elevantal på Vallby skola.
I samma utredning ansågs Hållsta skola vara en av de två skolor med högst driftskostnader, åter igen på grund av svagt elevunderlag. Men skolan överlevde och förra året kunde tidningen berätta om ett så stort elevtryck att skolan behövde bygga ut sina lokaler.
Det visar att prognoser av det här slaget är mycket svåra att göra och att marginalerna är mycket små. I mindre skolor på, säg, hundra elever kan skoltjänstemännen tycka en minskning med 15-20 elever på ett år är det som tippar över för ett beslut om nedläggning. Men det räcker att ett tiotal familjer flyttar till orten eller dess närhet, eller ändrar sitt skolval till förmån för skolan, för att situationen omedelbart ska förändras i motsatt riktning.
En nedlagd skola kommer däremot inte att öppna igen.
En annan aspekt är kvalitetsfrågan. Små landsbygdsskolor håller ofta hög kvalitet, det gäller såväl sådant som trygghet och trivsel som elevkunskaper. Den tidigare nedläggningshotade Kyrkskolan i Mellösa, Flens kommun, som uppmärksammats mycket på denna sida, är ett sådant exempel.
Men det mest svårbegripliga felgreppet i de här på-väg-mot-nedläggning-processerna är oförmågan att se skolorna i ett sammanhang, värdera deras betydelse för kommundelarna och för kommunens långsiktiga utveckling.
I Flen hade kommunen först lagt mycket kraft på att främja bostadsbyggande och inflyttning till Mellösa, för att i nästa fas planera för nedläggning av bygdens skola. I Fogdö och Länna berättar byggföretag och markägare att de sannolikt kommer att överge sina planer på husbyggande om skolorna försvinner.
Mälardalen är en växande region. I Sörmland har alla kommuner befolkningstillväxt. Det är också väl känt att många människor som vill finnas i denna tillväxtmagnet inte vill bo i städer. Så kallad stadsnära landsbygd, som alla nämnda orter är exempel på, är ett attraktivt alternativ för åtskilliga familjer.
De sörmländska kommunerna bör bejaka det. För individen handlar det om livskvalitet. För samhället i stort kan bosättning utanför tätorterna minska trycket på dem vad gäller utbyggnad av offentlig service som just förskola och skola.
Landsbygdsskolorna är en sörmländsk tillgång. Det gäller att vara rädd om dem.