Folkpartiet i Strängnäs går till val på att höja skatten med 30 öre per intjänad hundralapp. Detta skattetillskott ska användas för att höja lärarlönerna, heter det.
FP har inte förklarat varför höjd skatt är den enda möjliga vägen, enligt vilken princip och modell lönehöjningen ska genomföras eller varför höjd lärarlön är den enda prioriterade satsningen i Strängnäs skolor, eftersom hela skattehöjningen ska gå till detta.
En lika viktig fråga, som Folkpartiet väljer att inte heller förhålla sig till, är den kommunala skattenivåns strategiska betydelse för Strängnäs. Hur hög får skatten vara och hur ska den utvecklas långsiktigt om Strängnäs ska behålla sin attraktivitet i konkurrens med andra kommuner. En vidhängande fråga är om kommunens skattepolitik har varit motiverad.
Här är bilden problematisk för Strängnäs del. Under tolv år – tre mandatperioder – har kommunens skattenivå blivit mindre konkurrenskraftig i förhållande till grannkommunerna. Det är också svårt att hitta godtagbara strukturella förklaringar till varför Strängnäs beskattar sina invånare så hårt.
Valåret 2002 hade Strängnäs lägre total kommunal- och landstingsskatt än Västerås och Enköping. 2014 har Strängnäs högst skatt av de tre kommunerna samt Södertälje. Även om man räknar bort landstingsdelen i skatten ligger Strängnäs i skattetopp med 21,73 kronor per hundralapp jämfört med Västerås 20,36, Enköpings 20,84 och Södertäljes 20,13 (där Stockholms läns landsting ansvarar för kollektivtrafiken).
Sett till socioekonomiska faktorer utmärker sig inte Strängnäs på ett negativt sätt bland de fyra kommunerna. Tvärtom. Såväl Västerås som Södertälje har betydligt högre arbetslöshet än Strängnäs. I SCB:s sammanställning av kostnader för individ- och familjeomsorg, där socialtjänst ingår, har de två kommunerna också högre utgifter än Strängnäs räknat per kommuninvånare – Södertälje mer än dubbelt så höga.
Den kommunala skatteutjämningen ger alla kommuner samma förutsättningar på inkomstsidan. Skattekraften är ändå en indikation på de ekonomiska och sociala förhållandena i kommunen. Här är Strängnäs etta bland de fyra kommunerna med en inkomstnivå som ligger tre procent över Sverigesnittet.
Så vart försvinner Strängnäs skattemedel?
Klart är att kommunen under de tre mandatperioderna inte har hanterat skattefrågan på det strategiska sätt den förtjänar. Skattehöjningar har i stället använts för att i all hast täppa till budgethål. Det har varit en lättare väg än att hushålla och prioritera.
I valrörelsen 2002 menade Folkpartiet att skattehöjning var ett dåligt sätt att klara kommunens ekonomi. Höjd skatt slår hårdast mot dem som har det sämst ställt, sa Anders Svensson (FP). Det hindrade inte hans parti och de övriga borgerliga att ett år senare besluta om skattehöjning med 50 öre. Den politiska majoriteten lovade dock att återställa denna höjning i två steg, med 25 öre 2006 och 2007. När det var dags för det beslutet orkade inte Folkpartiet som tillsammans med Centern slog bakut. Strängnäs sänkte skatten med bara 15 öre 2006 och lämnade den oförändrad 2007.
Inför budgetåret 2009 beslutade så Folkpartiet i den nya koalitionen med Socialdemokraterna och Centern att höja skatten med ytterligare 90 öre – högst i landet det året.
Och nu vill Folkpartiet ta ut ännu högre skatt från Strängnäsborna.