Ledare: Varför lyckas inte Strängnäs bättre?

Strängnäs kommun mäter numera sina resultat på ett metodiskt sätt, med tydliga mål och begriplig redovisning av hur man levt upp till dem. Det handlar om allt från resultaten i skolan till medborgarnas upplevelse av insyn i den kommunala verksamheten.
Det är bra. Men mätning i sig ger inget. Det krävs även utvärdering och diskussion av resultaten. Och så finns frågan om vart Strängnäs egentligen är på väg. I dessa avseenden finns mycket att önska.
På måndagens kommunfullmäktige godkändes det bokslut där alla dessa uppgifter finns. Sju övergripande mål finns nedbrutna på delmål med pedagogisk förklaring – färgpluppar och pilar – av måluppfyllelse och utvecklingens riktning. Vissa mål uppfylls med råge, andra inte och vid första anblicken är måluppfyllelsen på det hela någorlunda tillfredsställande. En närmare titt ger en annan bild.
Det allvarligaste är att Strängnäs skolor underpresterar. Årsredovisningen lyfter fram det faktum att Strängnäs har fler niondeklassare som är godkända i alla ämnen är landet som helhet, 78 procent mot 77 i riket. Men bara om Strängnäs friskolor räknas in.
I de kommunala grundskolorna är det sämre. Här har bara 73 procent av niondeklassarna godkänt i alla ämnen. Så har det sett ut länge. Under de fem senaste åren har kommunens egna grundskolor legat under rikssnittet. I Skolverkets Salsa-sammanställning får Strängnäs minussiffror, vilket betyder att kommunen har färre godkända nior än vad som kan förväntas med hänsyn tagen till andelen elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå.
Även gymnasiet har brister. 80 procent av Thomasgymnasiets elever var behöriga till högskolestudier. Målet var 90 procent.
Kommunen missar också målen för andelen föräldrar som finner förskolan utvecklande och en trygg plats för barnen, samt för andelen elever som känner sig trygga i skolan.
Enligt den hittills enda mätbara indikatorn över företagsklimatet som kommunen använder, Svenskt Näringslivs ranking, ligger Strängnäs långt under den plats 60 som är målet. 2011 placerade sig kommunen på plats 125 och halkade ner till plats 148 i den senaste rankingen (som kom efter att årsredovisningen sammanställdes). Det är bättre än 155:e plats 2010 men inom det som Svenskt Näringsliv ser som felmarginalen.
Till det kan läggas att färre Strängnäsbor än det kommunala snittet anser sig ha inflytande i kommunen.
Strängnäs kommun når vissa mål, framför allt de ekonomiska. På de tunga områdena i övrigt är det dock mest misslyckanden.
Varför ser det ut så? Är målen för högt satta? Brister något i kommunens organisation? Har politiken fokus på fel saker? Måndagens fullmäktige var ett givet tillfälle för en sådan debatt. Det blev ingen. Oppositionens påpekanden om missade mål – och om frisering av resultaten – möttes av avmätta svar från majoriteten vars syfte tycktes vara att korta debatten till ett minimum. Med sådan politisk behandling reduceras kommunens främsta styrande dokument till en bråkdel av dess värde. Här behövs en attitydförändring.