Flen har en vänort – Vares i Bosnien – medan Landstinget Sörmland har två vänlänssamarbeten, med tyska Kreis Recklinghausen och Wodzislaw Slaski i Polen.
Vad tillför alla dessa samarbeten? En gång i tiden var det lätt att svara på frågan. I efterkrigstidens Europa hade systematiserade kontakter mellan orter ett egenvärde. Dessa skulle öka förståelsen mellan folken och förebygga framtida konflikter. Vänorterna var en fredsrörelse.
I dag är svaret inte lika enkelt. Demokratiseringen av Europa och EU har gjort krig mellan dessa europeiska stater omöjliga. Fredstanken har därmed försvagats som argument för vänortstanken. Många samarbeten har gått ner i pausläge och så småningom lagts ner. Enligt Dagens Samhälle har antalet kommunala vänortsamarbeten minskat med en tredjedel sedan 2007. I veckan berättade Radio Sörmland om hur Nyköping och Katrineholm gör sig av med sina vänorter. Lokalpolitiker beskrev samarbetena som ceremoniella – ”snygga middagar” – utan nytta för kommunerna.
Och visst är det mycket slentrian i detta. När kommunpolitiker ska förklara nyttan stannar förklaringarna gärna vid ett diffust ”erfarenhetsutbyte”. I våras skulle landstingsfullmäktiges ordförande Anders Bjurström (FP) precisera vad vänlänssamarbetena ger Sörmland. Han gav ett exempel: Kontakterna med Wodzislaw Slaski har bidragit till att landstinget i dag har polska läkare anställda. Det är konkret, även om man kan undra hur andra svenska landsting utan dessa särskilda vänskapsband till Polen lyckas locka läkare därifrån.
Kommunfullmäktiges ordförande i Eskilstuna, Alf Egnerfors (S), lyckas inte i Radio Sörmland förklara nyttan med alla kommunens vänorter alls. Inga avvecklingar är dock planerade.
Men det är den vägen man bör gå. Samarbeten ska ske kring konkreta projekt med tydliga mål och väl definierad nytta för kommunerna, ifall det inte handlar om rena biståndsprojekt för statliga medel. Om statusen av vänort är viktig för projektet, vilket det mycket väl kan vara, låt gå för det. Men tanken att vänortssamarbeten har ett egenvärde är förbi. Renodlade kommunala turistresor är bara provocerande.
Det måste betyda tack och adjö till ett antal vänorter och vänlän. Eller vad säger de ansvariga i Strängnäs, Eskilstuna och Landstinget Sörmland?