Allvarliga. Eller mikroskopiska. De senare bör inte uppmärksammas mest.
Stefan Löfven har kommit till Rosenbad med en stor merit som förhandlare och vårdare av det viktiga Industriavtalet. Syns det i nya regeringens sätt att verka?
Nej, och det felsteget handlar inte om någon pyts båtfärg eller någon liten 30-årig stuga i Karungi – eller om somligas allergi mot kulturministern.
Om vi jämför med Metall: Där förstår ju alla vilka motparter man inte kan bortse från.
Verkstadsföretagen, basindustrierna, underleverantörerna – de företräds av Teknikföretagen och andra tyngre avtalsparter. Dem måste man resonera med. Beroendet är ömsesidigt. Styrkeförhållanden kan skifta med konjunkturer och vindar i samhället. Men det skulle inte ha fallit Metallordförande Löfven in att avfärda och provocera Teknikföretagen, för att i stället umgås med grönsaksodlare och komplettera med en marginell hästhandel med något marxisttätt akademiskt kotteri.
Statsministern är inte ensam om att hittills under hösten ha handlat som om det parlamentariska läget var ett annat än det är. Det finns motsvarande attityder på en del allianshåll. Insikter om att man inte kommer undan att försöka lösa en del över blockgränsen tycks ha svårt att få fäste.
Jämför igen med fack och näringsliv: Där skulle det inte anses förnuftigt att vara så styvnackad mot betydande motparter att viktiga avgöranden i stället kunde påverkas av det slags affärsmän och torpeder som agerar till förmån för Gazprom och har nära relationer till skumrask nere på kontinenten.
Är det då denna större problematik som leder till kritiska helsidor om olika statsråd? Icke det. Däremot lyfts det mikroskopiska upp. I går hade Expressen helsidor om att kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) i all vänlighet hade haft några små lustigheter för sig när hon bjöd in kulturutskottet för lite informell samvaro. Hon hade visst läst några rader ur en barnbok i något hon sade.
Vice statsminister Åsa Romson (MP) har tydligen en båt i familjen. Båtbotten har målats med miljömässigt utdömd färg. Notis hade varit lagom. En mikroskopisk bagatell jämfört med att de påskyndade stängningar av kärnkraft hon påstår att regeringspolitiken ska ge – fast S inte vill det – kommer att indirekt orsaka stora koldioxidutsläpp om de blir verklighet.
Jordbruksminister Sven-Erik Bucht (S) kom i konflikt med Åsa Romson om vargdräpandet. Strax hade Dagens Nyheter stort reportage där Bucht angreps för bristande bygglov för några små jaktstugor eller liknande i Buchts skog i Norrbotten. Det är bara det att dessa små hus lär ha stått där i över 30 år!
Bucht och Romson har roller i regeringen där de företräder olika sidor i infekterade konflikter i miljö- och landsbygdsfrågor. De bör förstås kritiseras om de gör fel i regerandet – och där har Bucht såvitt känt inte hunnit göra något fel alls.
Men att sänka personer för småsaker, medan man tar lätt på större frågor om regeringens vägval. Nej. Det duger inte.