Och här finns en större frågeställning: Är svensk polis villig att kompromissa med medborgerliga rättigheter och respekten för människors värdighet för att skydda samhället mot terror och omstörtande verksamhet? Och hur långt är man i så fall beredd att gå?
Det vore förstås något alldeles oerhört om det visade sig att svensk säkerhetspolis valde att titta bort när främmande underrättelsetjänst bröt mot svensk lag. Å andra sidan har det tidigare sipprat ut historier om hur polis och åklagare tänjer på lagen och arbetar i gråzoner. Förundersökningar har inletts på lösa grunder för att polisen skulle få rätt att genomföra husrannsakan i rent spaningssyfte. Polisen har låtit privatpersoner infiltrera kriminella organisationer, vilket har utsatt dessa för risker och provocerat fram brott. Vid allvarliga hot mot samhället har ändamålen emellanåt tillåtits helga medlen.
När det så kommer till misstankar om terror har viktiga spärrar en tendens att släppa helt. Göteborgs-Posten har den gångna veckan rapporterat intensivt om turerna kring förra helgens förmodade terrorhot i Göteborg. Det som polisen först beskrev som odramatiska gripanden visade sig snart vara allt annat än det. Berättelserna innehåller tungt beväpnade insatsstyrkor, uppbrutna dörrar, krossade rutor, polissparkar i magen och huvudet och barn som farit mycket illa. Bland annat förhörde polisen en tioåring utan någon förälder närvarande i rummet.
Alla gripna släpptes mycket snart. Misstankar kvarstår mot tre personer men åklagaren medger att de är mycket tunna. En av dem som togs in till förhör under vapenhot var inte ens misstänkt för något brott. Polisen förnekar inte att insatsen gick till på det sätt som de gripna har beskrivit och medger att misstag har begåtts.
En viss förståelse för polisens agerande kan vara på sin plats. Vid allvarliga hotbilder måste brottsbekämpare ibland agera med kraft trots att informationen är osäker. Men polisen har även ett ansvar gentemot de oskyldiga. Människor som på grund av ett misstag utsätts för så våldsamma polisingripanden förtjänar en omedelbar och reservationslös ursäkt. Någon sådan har ännu inte framförts här. Polisen är också skyldig de drabbade och allmänheten en skyndsam förklaring till hur detta kunde hända. I en demokrati ska inte hederliga medborgare vara rädda för polisen.