Diskussionen har pågått sedan vi ratificerade konventionen i november 1989. I ratificeringen ligger ju riksdagens åtagande att åtlyda konventionen. Frågan är vad en lag förändrar.
Nu kommer av allt att döma ändå en sådan. På fredagen överlämnade utredaren Anita Wikström underlaget till statsrådet Åsa Regnér och från januari 2018 ska lagen vara i kraft, föreslår hon. Regnér håller med.
Får den nya lagen någon tyngd? Enligt Anita Wikström har man funderat kring vad som ska hända när annan svensk lagstiftning kolliderar med Barnkonventionen. Slutsatsen är att den senare i så fall får stryka på foten.
Om Barnkonventionen finge en ställning motsvarande Europakonventionens blev den överordnad övrig lagstiftning som kan beröra barns villkor. Att inte ge den en sådan ställning gör hela lagstadgandet tämligen meningslöst.
Den mest återkommande kritik vårt land fått från FN för brott mot barnkonventionen har gällt häktningstider för barn i Sverige. Där ändras inget av den nya lagen.
Barn är vi enligt konventionen till 18 års ålder, men vi blir straffmyndiga tre år tidigare. "Frihetsberövande av barn […] får endast användas som sista utväg och för kortast möjliga tid", står det i konventionens paragraf 37. Men i Sverige används häktning regelmässigt även för unga brottsmisstänkta, med tillhörande isolering och ibland kan den bli långvarig. FN-kritiken har klingat ohörd.
Antalet häktade barn blir bara fler. Förra året häktades i Sverige 140 personer mellan 15 och 17 år, enligt nya siffror från Åklagarmyndigheten. Av dem hölls 115 isolerade, 17 i mer än 60 dagar. År 1998 var det 41 barn som satt häktade.
Wikström preciserade vid fredagens presskonferens fyra andra områden där man tittat lite djupare på hur barnens rätt har tillvaratagits. Det gäller barnen i migrationsprocessen, vilket stöd som ges till barn med funktionsnedsättning, hur barn som bevittnat våld inom familjen behandlas i rättsprocessen och hur man hanterar barn som själva utsatts för våld.
Den samlade slutsatsen var att myndigheter generellt är dåliga på att tillvarata barns rättigheter. När Barnkonventionen blir lag finns den uttalat med i domstolens beslutsunderlag vilket möjligen kan vara en fördel. För övriga beslutsfattare rekommenderar utredaren mer utbildning på området – för vilken gång i ordningen?
Bara på det första område som utredaren räknade upp – barn i migrationsprocessen – finns en lång rad frågor som pockar på svar. Staten ska enligt konventionen "bekämpa olovligt bortförande" av barn. Ändå händer det hela tiden att asylsökande barn försvinner i vårt land och märkligt litet görs av polis och andra myndighetsföreträdare för att rädda dem från trafficking eller vilket öde som hotar dem.
Med ursäkten att de var så många och kom så plötsligt har kommuner runt om i landet hyrt in ensamkommande barn i hem som inte kontrollerats tillräckligt. Men alltför många tidigare fosterbarn har vittnat om dåliga fosterhem för att ursäkten ska godtas.
Utsatta barns villkor blir inte automatiskt bättre från 1 januari 2018. Men risken finns att den nya lagen invaggar ansvariga politiker i en falsk känsla av att de nu har gjort vad som krävs.