Geografin är som den är. Att alla länets kommuner skulle ha alldeles samma mening om regionfrågan hör till det omöjliga – sedan tanken på en region med Stockholms län förkastats av stockholmarna.
Nu handlar det om att hitta det näst bästa, en lösning som kan fungera väl, som inte blir otymplig och oöverskådlig, och som dessutom är realistisk.
Från ett håll är nog i alla fall ett nej att vänta, oavsett alternativ. Magnus Leivik från Nyköping, Moderaternas gruppledare i landstinget, har efter de kommunala remissvaren skickat ut ett pressmeddelande som går ut på att hela processen borde avbrytas.
Vad skulle få Leivik att inte landa där. Sammanslagning med Stockholm kanske? Men den möjligheten är inte öppen.
Grundattityden på åtskilliga håll inom Moderaterna är att man inte vill ha några nya regionbildningar, eller i vart fall är svala till hela tanken.
Hade majoriteten i landstinget stannat för något annat alternativ så hade det väl i alla fall kommit ett pressmeddelande från M-gruppledaren om att förankringen var dålig, kommunerna splittrade och processen färdig att avbrytas.
Magnus Leivik har i sitt utspel dessutom en absurd svartsyn om regionförslagets följder. ”Går man vidare med ansökan riskerar stora delar av Sörmland att hamna utanför tillväxten i Stockholms arbetsmarknadsregion”, skriver han. Men varken sig arbetsmarknad eller resande låter sig begränsas av läns- och landstingsgränser. Östra Mellansverige har till ganska stor del blivit en integrerad arbetsmarknad trots nuvarande administrativa indelning. Gränserna är opraktiska sådana de nu är, men de har inte hindrat människor att röra sig.
Hur man än löser regionfrågorna kommer det att finnas gränser man måste samarbeta över, framför allt när det gäller tåg och annan trafik. Flens kommun har med rätta understrukit den viktiga frågan.
Realismen borde utesluta den önskan en del har att både Uppsala och Östergötland – och allt däremellan utom själva Stockholm – borde bli ett enda jättelandsting. Ett sådant skulle hemsökas av ständig dragkamp mellan regionsjukhusen i vardera ändan.
Sedan är det en realitet att nordvästra och sydöstra delen av vårt nuvarande län har sina naturliga kontakter åt olika håll. För kommunerna vid södra Mälaren är relationen till Västerås och helst även Uppsala viktig. Om även Örebro är med är det inte alls negativt.
Nyköpingsområdet däremot är orienterat efter linjen Stockholm – Norrköping.
Någon väg behöver landstinget välja, och det är då ingen större olycka om till exempel Nyköping byter län till Östergötland.