I veckan har det läckts flitigt ur det som blir Löfven-ministärens första regeringsförklaring. Nyhetsrapporteringen har fokuserat spelet, vem av S eller MP som har vunnit eller förlorat, "kört över" eller "lagt sig". Sådana analyser må ha sitt underhållningsvärde men de gör lite för förståelsen av vad som väntar Sverige den närmaste tiden.
Det hör till en förhandlings natur att ingen part kan få igenom hela sin önskelista. I en regeringsförhandling, särskilt vid bildande av en ny regering, är det också oklokt av en part att köra över en annan. En sådan regering blir inte långlivad.
Av det som offentliggjorts hittills står det klart att partierna snabbt enades om det som enar, bedrivit kohandel i de delar där de står långt ifrån varandra, skjutit upp besvärliga ställningstaganden och dolt känsliga delar.
En tredje pappamånad och höjd a-kassa hör till de lätta frågorna. Här var det bara att sätta dit underskrifterna. Det är god politik för jämställdhet samt trygghet vid omställning på arbetsmarknaden.
I skolfrågan har både S och MP gått till val på att ösa mer pengar. Det blir också regeringspolitiken, även om LO redan invänt mot modellen med statliga extrapengar till en viss yrkesgrupp, lärarna. Och det är svårt att se hur regeringen ska få en lag om att göra gymnasiet obligatorisk igenom i riksdagen.
I försvarspolitiken hade Miljöpartiet på förhand sagt sig vara redo att anpassa sig till majoriteten i Försvarsberedningen. S och MP förbinder sig nu att genomföra dess förslag, vilket innebär stärkande av försvarsmakten, med anskaffning av nya, bättre stridsplan, ubåt, luftvärn, robotvapen för bekämpning av markmål på långa avstånd. Det betyder även ökat samarbete med grannländer för att bättre kunna ge och ta emot militär hjälp.
Den blivande regeringen säger dock uttryckligen att Sverige inte ska vara medlem av Nato. Även om ett Natomedlemskap inte är nära förestående, är skrivningen en olycklig begränsning av Sveriges säkerhetspolitiska vägval de närmaste åren.
Miljöpartiets överenskommelse med Alliansen om invandringen kommer att ligga fast, säger S och MP. En skärpning införs dock. Det arbetserbjudande som ligger till grund för arbetstillstånd ska göras rättsligt bindande.
Det stora problemet är energifrågan. Vid första anblicken ser det ut som om inga reaktorer kommer att stängas under mandatperioden, något som MP gått till val på. De två partierna säger att inga sådana politiska beslut kommer att tas.
Dock innehåller överenskommelsen följande passus: "Kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Säkerhetskraven ska skärpas och kärnavfallsavgiften höjas." Staten kan göra kärnkraften så dyr att flera reaktorer måste tas ur bruk. Samtidigt avbryts Vattenfalls planer på att bygga nya reaktorer. Åsa Romson (MP) sa i går att partiet kommer att uppfylla sitt vallöfte "med råge".
Av det som blivit synligt av S-MP-politiken ligger här det största hotet mot svensk ekonomis konkurrenskraft – och Sveriges klimatmål. Men många viktiga ställningstaganden återstår.