Den är lätt att uttrycka en åsikt om, den har en höger-vänster-dimension, knyter an till diskussionen om invandringen och hakar i den pågående avtalsrörelsen.
Låg lönespridning är en bekant ingång för den borgerliga oppositionen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen, som hittills drivits på reträtt på område efter område, ser nu också ett perspektiv som den är trygg med och kan gå till angrepp.
Med så mycket kärlek till en debattfråga är det lätt att nyanserna försvinner och att frågan tränger bort andra. Det är vad som sker nu.
"Statliga fattiglöner" kallade Stefan Löfven i sitt lördagstal till socialdemokratiska kommunpolitiker de olika borgerliga förslagen till lägre lägstalöner. Samma uttryck använde han under gårdagens debatt i riksdagen.
Det är djupt osakligt. I den mån förslagen anger konkreta lönenivåer ligger dessa en bra bit över det som man med bästa vilja kan kalla fattigdomsgräns.
Liberalernas startjobb och Kristdemokraternas introduktionsanställningar innebär att personen får cirka 11 500 kronor efter skatt – minst. Det är mer än månadsinkomsten för omkring 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder. Det är också betydligt högre än den inkomstnivå som en person som aldrig haft ett jobb har att leva på.
Moderaterna meddelade för övrigt i går att de inte vill att politiker ska lagstifta om löner utanför kollektivavtalen.
Så ja, det är problematiskt om politiker genom lagstiftning ska luckra upp en kollektivavtalsmodell som på det hela har tjänat Sverige väl. Men nej, de förslag som finns innebär inte några fattiglöner, långt därifrån. Och förslagen tar sikte på ett verkligt problem där lägstalöner har stigit samtidigt som lågutbildades andel av de arbetslösa har blivit större.
Men medan Socialdemokraterna och Moderaterna träter om de här lönefrågorna är de två partierna helt överens om ett annat lagförslag som kommer att försvåra nyanländas etablering och kan skapa riktiga fattiglöner. Det gäller de nya tillfälliga uppehållstillstånden för flyktingar och de hårdare reglerna för familjeåterförening.
Arbetsförmedlingen har i sitt remissvar till lagförslaget beskrivit problemen. Här är några av dem:
Ettåriga uppehållstillstånd gör det omöjligt att delta i etableringsinsatser som kräver längre tid.
I dag har krigsflyktingar rätt till familjeåterförening. Den försvinner med de nya reglerna men ges till den som har egen försörjning av arbete. Högutbildade kommer då att ta enkla jobb.
När de gör det kommer de att tränga undan de kortutbildade från okvalificerade arbeten. Felmatchningen på arbetsmarknaden förvärras och många kommer att ha en längre väg till sitt första jobb.
Till sist: Nyanlända som är desperata efter ett jobb, för att kunna återförenas med sina barn och make/maka, kommer att hamna i svårt beroendeförhållande till arbetsgivaren och försättas i situationer där de blir utnyttjade.
Här kan man tala om fattiglöner, Stefan Löfven.