Brister i kontroll av assistansersättning ska rättas till, men inte för att undergräva utan för att skydda en socialt mycket angelägen verksamhet. Foto:

Bidrag efter behov, inte efter mygel

Ledare

I går uppmärksammade Svenska Dagbladet att ett antal assistansbolag, som i dag är svartlistade, under en tioårstid mottagit LSS-ersättning från Försäkringskassan (SvD 8/8-17).

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Det är allvarligt varje gång fuskbolag försöker sko sig själva – särskilt oroväckande blir det när det är resurser som skulle gå till personer med assistansbehov. Därför är kontroller av assistansersättningarna betydelsefulla.

Det handlar om 15 bolag som, sammanlagt under tio års tid fått ut i genomsnitt 0,4 miljarder kronor per år. Bolagens utbetalningar är sedan förra året blockerade av Försäkringskassan.

Vissa huvudmän inom bolagen är bland annat skyldiga till grova skattebrott, bokföringsbrott, mutbrott och hot – eller har miljonerskulder till Kronofogden. Men Försäkringskassan uppger själv att deras utredningar visar att den största delen av resurserna som nått dessa bolag spenderats på brukarna.

Att det finns oseriösa bolag, vars verksamhet kretsar kring att lura Försäkringskassan på skattemedel, är inget nytt. Dock handlar det främst om mindre bolag, och det är inte särskilt utbrett, men det är fortfarande ett problem. Regeringen har fått ta emot ett utredningsförslag om hur lurendrejeri kan förhindras.

I måndags rapporterade Dagens Nyheter att ett nyligen installerat system, särskilt utformat för att hantera utbetalningarna av assistansersättningarna, visat sig vara rejält bristfälligt. Det fungerade inte som det var tänkt, utan ledde till att myndigheten riskerade att missa utbetalningar till 8000 assistansutförare. Därför beordrades handläggare att påskynda utbetalningarna, och att provisoriskt godkänna även utbetalningar som riskerade att inte vara korrekta. Det innebär att utbetalningar där det kan ha varit skillnad mellan redovisade timmar och anspråket på ersättning ändå genomförts, och att avräkningar behöver göras från senare perioders ersättningar.

En handläggare på myndigheten påstår att det kan handla om minst 500 miljoner kronor som betalats ut sedan slutet av maj detta år, utan att det gjorts några kontroller. Det innebär också att det inte heller begärts komplettering när uppgifter inte överensstämt (DN 7/8-17). Men det innebär alltså inte att 500 miljoner kronor har betalats ut till skurkbolag och myglare, utan antagligen har pengarna främst nått skötsamma, välordnade assistansföretag.

Kassan har försäkrat sig om att de bolag som är svartlistade och blockerade inte kan ha fått någon form av ersättning i denna IT-fadäs. Men det är bekymmersamt när kontrollerna blir åsidosatta. De finns där för att försäkra oss om att skattemedel går dit de är avsedda och inte till dem utan behov, eller lurendrejare eller skurkar.

Bristerna i kontroller eller datorstöd ska inte sammanblandas med en annan och större fråga: De pågående försöken till nedpressning av statens del av assistanskostnaderna. Dessa har sin bakgrund i dels några prejudicerande domstolsutslag, dels det tryck Försäkringskassan känner från Magdalena Anderssons finansdepartement.

Följden är att bördor nu vältras över på anhöriga – men också på kommuner. Ingetdera är en acceptabel följd av att en del bolag fuskat. Detta ska inte få drabba de verkligt stödbehövande, som är de allra flesta.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

FunktionshinderLedareSocialtjänst
Relaterat

Mest delat denna vecka