Barack Obama är inte den ende som utsatts för hejdlösa negativa kampanjer, Hans tid innebar i själva verket att en allvarlig ekonomisk kris dämpades och vändes i en uppgång– som det Trumpska styret inte hunnit slå över ända. Foto:

De negativa kampanjerna är politikens förbannelse

Ledare
annons

Det är utan tvekan mer problematiskt i Storbritannien och i USA, med brexit på ena stället och trumperiet på det andra.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Men en polarisering och ett negativt kampanjande som kortsluter politikens kraft att föra frågor framåt med kompromisser – den faran finns även hos oss. Det är verkligen angeläget att byta stil, vara mer konstruktiv, kompromissa mer och låta bli att hetsa upp ett missriktat missnöje.

Om politiken domineras av att vara högljutt och kompromisslöst mot, och det blir för lite plats för att tala om vad partier verkligen är för, då kan det med tiden spåra ur. David Miliband, som var socialdemokratisk utrikesminister i Storbritannien 2007-10 skrev en minst sagt tänkvärd artikel om detta i The Guardian i London härom dagen. Han exemplifierade med det negativa kampanjandet mot Obamacare i USA och med kampanjandet mot EU i Storbritannien.

Han påpekar också att den populism som stormat mot såväl president Obama och den utvidgade sjukförsäkringen som mot det brittiska EU-medlemskapet i båda fallen nu inte tål att konfronteras med vad som skall göras i stället.

I USA har det, inte oväntat kan man säga, visat sig att det republikanska ordsvallet i opposition om att upphäva och ersätta Obamacare skulle leda till avsevärda sociala konsekvenser om det förverkligades. I Storbritannien börjar väljarna nu successivt konfronteras med de minst sagt oaptitliga följderna för Storbritannien av det utträde som till stor del drevs fram av en hetskampanj mot utländsk arbetskraft.

Det är som sagt mindre illa här. Men på åtskilliga håll borde det vara självrannsakan vad gäller hårt språk och negativa kampanjer.

Vad menar till exempel den nuvarande oppositionen med sitt överdriva larmande om ”flygskatten” – en begränsad, provisorisk åtgärd för ett mål som en del av oppositionen själva stödjer?

Och hur var det med en rad av de flitigast använda kampanjämnena från nuvarande regeringsparti under åren 2006-14? Jobbskatteavdraget. Var det orättvist eller en ansvarslös skattesänkning? Det har bevarats, inte upphävts. Var det sant att dåvarande regering var passiv inför finanskrisen 2008-09? Nej, detta var en mytbildning nästan i klass med en del av Trumpangreppen på Obamatidens ekonomiska politik. Både i Sverige och i USA var krispolitiken tvärtom effektiv och i huvudsak lyckosam.

På punkter där regeringen nu ändå har upphävt föregångarnas linje, blev det så lyckat? Fas 3 i arbetslöshetsskyddet till exempel. Den avvecklas, men det kommer just inget i stället. En del av de större numren som skulle ge jobb i valrörelsen. De var inte så realistiska.

Går man längre tillbaka kan man påminna sig hur moderater och centerpartister med väldig missnöjesagitation angrep den stora skattereformen 1990-91, bara för att något senare inse att de borde godta den i huvudsak. Den har senare varit en grundsten under Sveriges återhämtning och framgång, men har med tiden vanvårdats. På den punkt där man framför allt lyckades rulla tillbaka reformen, kapitalbeskattningen av hus, har följden blivit en riskabel lånekarusell med växande risk för svår finansiell oreda.

Pådrivande bakom politikens självskadebeteende är regelmässigt ekonomiska särintressen som försöker få saker att se mer orättvisa eller upprörande ut än de i själva verket är. Detta har ställt till stor skada, men det kan bli värre.

Steg kan i stället tas mot en mer konstruktiv ton i politiken och en bättre vilja att lösa problem genom att öka ambitionerna och försöka bredda kompromisserna så att fler har anledning att medverka – oavsett blockgränsen.

De stegen bör inte vänta till någon annan mandatperiod. Det är dags nu. I höstens budget, i utskottsarbetet efteråt – och i ett slut på att upprepa tidigare perioders obetänksamma negativa kampanjformler.

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedarePolitikjobb och pengar
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka