Nästan 4 000 unga beräknas ha kopplingar till gängen.
Den heter “Ni måste hinna före”, Barnombudsmannens (BO:s) årsrapport 2025. Sällan har en uppmaning varit så viktig. Rapporten, som skildrar samhällets hantering av frihetsberövade barn och unga visar på stora och mycket oroande brister. Den ger en inblick i barnens uppväxtvillkor, erfarenheter av frihetsberövandet och tankar om framtiden.
I allra flesta fall kommer de från trasiga och utsatta miljöer utan trygga föräldrar eller andra vuxna förebilder. Det berättas om en vardag präglad av våld. Redan från mycket tidig ålder har den här gruppen barn och unga både bevittnat och själva blivit utsatta för olika former av aggressioner och övergrepp. I vissa fall även hedersrelaterat våld och förtryck.
Våldet är ofta både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Utöver det har de även utsatts för försummelse och vanvård av föräldrar eller andra omsorgspersoner. Med andra ord har de knappt haft en chans från första början och därför blivit enkla offer för kriminella gäng som utnyttjat dem för narkotikahandel och senare rekryterat dem för att begå allvarliga våldsbrott.
Att gängen försämrat situationen är ett faktum. Under de senaste tio åren har antalet barn och unga som misstänks för narkotikahandel ökat, fler tonåringar påträffas med vapen och andelen unga mellan 15 och 20 år som misstänks för mord har stigit markant. I dagsläget beräknas över 1 700 barn vara aktiva i kriminella nätverk och ytterligare nästan 4 000 unga har kopplingar till gängen.
När en ung människa väl har hamnat snett, börjat begå allvarliga brott och hamnat i grova kriminellas klor är det svårt, om än inte omöjligt, att få denna att bryta med sitt tidigare liv. Därför måste samhället redan tidigt göra insatser för att gå emellan och “rädda” de barn som befinner sig i riskzonen.
Enligt BO krävs tidig upptäckt av utsatthet genom bland annat hembesöksprogram och ett nationellt program för traumascreening, samt skärpt tillsyn, höjda kompetenskrav och striktare kontroll av HVB-hem.
Barnombudsmannen Juno Blom understryker bland annat vikten av förebyggande och träffsäkra insatser.
BO pekar också på hur viktigt det är att göra rätt i de fall det redan gått så långt att en minderåring eller ung vuxen blir frihetsberövad. Alla som möter dessa unga i olika samhällsfunktioner måste ha adekvat kunskap om frihetsberövade barns behov och rättigheter och vara uppdaterade i frågor som konflikthantering och traumamedveten omsorg. Att frihetsberövade barns skolgång ofta är fragmenterad och saknar kontinuitet, påverkar även deras möjligheter att vända ryggen åt ett liv på samhällets skuggsida, när straffet är avtjänat.
“För att förebygga att barn dras in i kriminalitet behövs också mer träffsäkra insatser. Samtidigt är det tydligt att myndigheter måste ta sitt ansvar på allvar och använda tiden barnen är frihetsberövade på ett betydligt bättre sätt,” konstaterar Barnombudsmannen Juno Blom i samband med rapportsläppet.
Det är inga enkla saker som efterfrågats. De insatser som behövs är både komplicerade och resurskrävande. Allt ifrån att gå in tidigt i utsatta familjer och försöka förmå dem att ta emot hjälp till att försöka lotsa omhändertagna unga som tillbringat många år i gängmiljö mot en annan framtid. Samtidigt, om detta inte görs kommer konsekvenserna för hela samhället att bli betydligt mer kostsamma. Vi har helt enkelt inte råd att inte hinna före.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån