Den krassa sanningen om elräkningen

De höga energipriserna är en konsekvens av, men också ett orsak till, de tuffa ekonomiska tider som vi befinner oss i. Experter tycks också vara eniga om att den ekonomiskt svåra perioden kommer att fortsätta i åtminstone ett par år framöver.

Förklaringarna till att vi sitter med dessa dyra räkningar i handen är förstås många och orsakssambanden blir fort komplexa. En världsmarknad som inte hade hunnit återhämta sig från den chock som pandemin innebar, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och USA:s ökande protektionism är några av alla de orsaker som vi har mycket liten möjlighet att påverka.

Här hemma i Sverige hittar vi förstås också politisk agerande som bidragit till denna situation. Kommunernas veto mot vindkraft, oförmågan från Moderaterna och Socialdemokraterna att enas om en långsiktigt energipolitik och inte minst det långdragna utformandet av elprisstödet.

Mycket hade kunnat göras och det är alltid lättare att vara efterklok. Nu kan vi bara försöka bygga bättre för framtiden. Det gäller både för staten och för gemene man.

Nationellt arbetas det för högtryck för att se till att bygga ett robust energisystem för framtiden. Den processen kommer dock, även i den bästa av världar, att ta minst ett decennium.

Staten håller också på att utforma elprisstöd för att underlätta situationen, men stöden kommer bara att agera som ett tillfälligt plåster och det talas alltmer om att stödsystemen kommer att kosta enorma mängder skattepengar. Pengar som måste prioriteras om från annan verksamhet.

Staten är inte snabbfotad i denna fråga. Det fanns inte beredskap för en så här stor och plötslig förändring. Den krassa sanningen är att vi alla måste se om våra hushåll för att klara denna utmaning.

Vi har väl alla någon gång konstaterat att det vore bra för vår privatekonomi om man satte sig ner för att kartlägga sina inkomster och utgifter och satte en budget för hushållet.

Däremot är det troligen rätt få som tagit tag i saken och sammanställt en översiktlig budget.

I tider av stadigt ökande utgifter kan denna typ av kartläggning hjälpa till att hitta gamla prenumerationer, försäkringar eller lån som borde omförhandlas.

En ambitiös budget kan också hjälpa till att visa om det skulle löna sig att byta värmepanna, tilläggsisolera vinden eller byta ut gamla fönster i tider som dessa.

Att sätta sig ner och göra tuffa prioriteringar med sina pengar är aldrig kul och jag förstår att denna text inte är upplyftande. Det verkar dock i dagsläget som att vi tillsvidare får ta situationen i egna händer.

Leo Wikberg är politisk redaktör på Norran, där texten tidigare varit publicerad