Vi borde vara mer nyfikna på döden

Vi borde börja bli mer vetenskapligt nyfikna på vad som kan vänta oss efter döden, skriver vår gästkrönikör Jenny Sonesson. 

Vårdpersonalens bemötande spelar stor roll för patienter som haft en nära-döden-upplevelse och deras psykiska mående.

Vårdpersonalens bemötande spelar stor roll för patienter som haft en nära-döden-upplevelse och deras psykiska mående.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Gästkrönika2025-04-18 05:02
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

För de flesta är påsken en tid som förknippas med lediga dagar, målade ägg och godis. Men låt oss inte glömma att kristendomens viktigaste högtid handlar om död, återuppståndelse och inte minst hopp.

Döden är märkligt outforskad trots att över 200 svenskar avlider varje dag. Vi vet fortfarande ingenting om vad som väntar oss när livet tar slut. Trots okunskapen finns ett ointresse i sjukvården, den sektor i samhället som hanterar döden mest, för att lyssna på patientens reserapporter från livets utmarker.

Hans Zingmark, överläkare på intern- och lungmedicin vid Halland sjukhus i Halmstad, är ett undantag. Han har kliniskt mött patienter med nära döden-upplevelser (NDU) och hoppas att vårdpersonal ska bli mer nyfikna på tillståndet.

Ofta avfärdades upplevelserna som biverkningar av mediciner, hallucinationer eller drömmar. Därför har Hans Zingmark genomfört en studie, som godkänts av Etikprövningsnämnden, där han intervjuat 30 patienter vilka överlevt hjärtstopp med bevarat intellekt. Vid ett hjärtstopp stannar blodcirkulationen av och all elektrisk aktivitet upphör i hjärnan. 

undefined
Vi vet fortfarande ingenting om vad som väntar oss när livet tar slut.

Fem av patienterna hade upplevt NDU, men en avled innan studien kunde slutföras. De fyra överlevande patienterna vittnar om djupa existentiella erfarenheter som förändrat deras syn på tillvaron i grunden. Tre av dem hade tidigare haft en materialistisk livsåskådning. Efter upplevelsen var rädslan för döden borta och de var alla förvissade om att döden är en transformation. 

Studien är liten och borde följas upp med fler seriösa undersökningar av NDU inom hälso- och sjukvården. Oavsett vad man anser om NDU är fenomenet intressant och borde väcka en rad frågetecken. Zingmarks slutsats är att vårdpersonalens bemötande spelar stor roll för patienter som haft en nära-döden-upplevelse och deras psykiska mående. 

Att inte mötas av respekt och förståelse kan orsaka nedstämdhet och känsla av ensamhet. ”Det är som om du har varit i Italien en vecka, kommer hem och sedan får höra att Italien inte finns", säger Hans Zingmark i en intervju med SVT om sin forskning. Han konstaterar att vården har protokoll för i stort sett allt, men att det inte finns riktlinjer för hur man professionellt bemöter denna patientgrupp.

undefined
Kent återuppstod igen under några dagar i mars.

I mars återuppstod bandet Kent för en slutgiltig begravning med över 200 000 gäster. Alla sex konserterna i Stockholm avslutades sedvanligt med att publiken sjöng med i refrängen när bandet framförde "Mannen i den vita hatten: ”Och alla dina vänner. Och hela din familj. Dom går med stormsteg mot den dagen. Då de inte längre finns, för älskling, vi ska alla en gång dö”. 

Kent påminner oss om något viktigt när vi rusar genom livet med fullbokade kalendrar och andan i halsen. Vi ska alla dö. Förr eller senare sitter vi i färjekarlens Karons båt över floden Styx. 

Terra incognita var termen för outforskade områden på gamla tiders kartor. I dag har människan kartlagt alla kontinenter, vi utforskar världshavens djup och riktar våra avancerade teleskop mot avlägsna galaxer. Vi borde börja bli mer vetenskapligt nyfikna på vad som kan vänta oss efter döden.

Jenny Sonesson är fristående liberal krönikör på Liberala Nyhetsbyrån