Serien Adolescence pÄ Netflix har blivit ett hett samtalsÀmne. I serien fÄr vi följa en ung pojke som Àr anklagad för mord pÄ en jÀmnÄrig flicka. BerÀttelsen speglar mÄnga av samtidens problem. Könsrelaterade maktstrukturer och vÄld mot kvinnor Àr centrala teman. Serien belyser aktuella frÄgor om ungdomars psykologi, kön, vÄld och sociala medier. PÄ mÄnga sÀtt pÄminner den oss om hur feminismen mÄste kunna möta mÀn och kvinnor.
I vÀstvÀrlden Àr kvinnor nÀrmare den verkliga makten Àn nÄgonsin förr, i alla fall pÄ papperet. LÄngt fler kvinnor Àn mÀn lÀser pÄ universitet och tar sig pÄ sÄ sÀtt in i manliga sfÀrer som tidigare varit otillgÀngliga. Följden av detta, menar vissa, har blivit att unga mÀn halkar efter och att det ger ett starkt manligt missnöje. Ur detta har gruppen incels, involuntary celibates, vÀxt fram. Gruppen bestÄr av mÀn som anser sig ha blivit sexuellt avvisade av kvinnor. Rörelsen drivs av kombinationen mellan sexuell attraktion till kvinnor och ett hat för att kvinnor inte bekrÀftar dem.
För nÄgra Är sedan beskrev SÀpo hur detta utgör ett terrorhot. Friheter som kvinnor aldrig tidigare har haft skÀr sig med den traditionella kvinnorollen. MÀnnen som inte fÄr ligga, incels, tror sÀkert sjÀlva att deras kvinnohat handlar om sex. Men det Àr sjÀlvklart sÄ att de hatar för att de har förlorat makt som de anser sig ha rÀtt till. Att kvinnor nu tar plats genom att ha makt över sin egen kropp, det Àr sÄ upprörande för dessa mÀn att det har lett till fruktansvÀrda vÄldsdÄd.
Det Ă€r ett samhĂ€llsproblem som vĂ€xer â och som Adolescence belyser pĂ„ ett kraftfullt sĂ€tt.
Seriens producent Hannah Walters sÀger att syftet Àr att "skaka om folk" och fÄ samhÀllet att konfrontera de frÄgor som ofta ligger och pyr under ytan. Hon pekar pÄ de risker som ungdomar, sÀrskilt unga mÀn, stÄr inför nÀr det gÀller att bearbeta sina kÀnslor och sin identitet. Serien fungerar ocksÄ som en skarp kritik mot en kultur dÀr kvinnor stÀndigt Àr utsatta för fysiskt och psykiskt vÄld.
I en feministisk idédebatt kan tankar om mÀns utsatthet ibland upplevas som otroligt orÀttvisa. För varför skulle det vara kvinnors ansvar att hjÀlpa mÀn lÀra sig prata om sina kÀnslor? Varför skulle det vara kvinnors ansvar att lÀra mÀn att hantera att kvinnor i dag har ett givet mandat att sÀga nej till dem?
Det Ă€r inte kvinnor som ska förĂ€ndras för att motverka denna utveckling, utan det Ă€r samhĂ€llets syn pĂ„ bĂ„de kvinnor och mĂ€n. Faktum Ă€r att mĂ€n inte förlorar nĂ„got pĂ„ att kvinnor har fĂ„tt ett annat sjĂ€lvbestĂ€mmande. ĂndĂ„ upplever de att nĂ„got tas ifrĂ„n dem.
Samtidigt finns det direkt skadliga normer pÄ arbetsplatser, i familjer och i utbildningssystemet. Unga mÀn ska ta pÄ sig ledarrollen, vara fysiskt dominanta och förhÄlla sig emotionellt avstÀngda.
Normerna mÄste utmanas.
Genom att följa den unga pojken i Adolescence fÄr vi en obehaglig inblick i konsekvenserna om vi inte gör det.
Elin Venholen Àr fristÄende centerpartistisk skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn