Det saknas grundläggande förtroende mellan de krigförande länderna Ryssland och Ukraina. USA har ändå krävt samtal. De tre parterna representeras här av Donald Trump, Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin.
USA har kommit överens med Ukraina och med Ryssland om någon sorts vapenvila i Svarta havet. Kanske. Bättre än så går det inte att beskriva det. USA har nämligen gjort som vanligt under den här processen. Eftersom det saknas grundläggande förtroende mellan de krigförande parterna och USA ändå krävt samtal, har företrädare för Trumps administration pratat med ukrainarna och ryssarna var för sig.
Resultatet är två separata punktpapper från Vita huset, ett från mötet med ukrainska tjänstemän och ett från mötet med de ryska. Ukrainas regering har gett sin tolkning med tillägg och Ryssland har gett sin. Det finns alltså fyra delvis olika dokument och kommentarer. Förutom havsvapenvila nämns ett stopp för ukrainska och ryska attacker mot ”energianläggningar,” där det också råder olika tolkningar.
”USA och Ryssland/Ukraina har kommit överens om att säkerställa säker navigering, eliminera användningen av våld och förhindra användningen av kommersiella fartyg för militära ändamål i Svarta havet.” Denna punkt är identisk i Vita husets två papper. Betyder det att Ryssland och Ukraina är överens om åtminstone detta?
Nej, eftersom det inte är så enkelt. När får man inte skjuta? Och vad gäller för förflyttning? USA säger inget om det medan Ukraina har sagt att man kommer att angripa ryska militära fartyg som tar sig till den västra delen av Svarta havet.
Ukraina menar också att säker sjöfart förutsätter ett stopp för attacker mot hamnar. Ja, en bokstavlig tolkning av säker sjöfart i Svarta havet borde innebära att Ukraina även kan återuppta trafiken från hamnarna i Mykolajiv och Cherson. Alla inser dock att det är science fiction i det här sammanhanget.
Eftersom innehållet i skissen till en vapenvila är oklart är frågan om när den träder i kraft egentligen överflödig. Här har dock Ryssland – och USA – gjort det ännu lite svårare. Ryssarna propsade på och fick med en skrivning i det amerikanska pappret att USA hjälper till att ”återställa Rysslands tillgång till världsmarknaden” för export av jordbruksprodukter och gödselmedel ”sänka sjöförsäkringskostnaderna och förbättra tillgången till hamnar och betalningssystem för sådana transaktioner”. Kreml säger nu: Bort med sanktioner först, vapenvila sen.
Sedan hösten 2023 finns en fungerande transportrutt till och från Odessa.Transportvolymerna ligger nära de som fanns före det fullskaliga kriget.
Det finns inga direkta sanktioner mot ryska jordbruksprodukter i dag, men väl mot ryska institutioner som sköter betalningarna och försäkrar dessa transporter. Till begränsningarna hör även att de allra flesta ryskflaggade fartyg inte får gå in i västhamnar.
Fint så. Men USA äger inte denna fråga. För att ta bort dessa sanktioner krävs motsvarande beslut av EU och G7-länderna.
Om havsvapenvilan inte blir av är det ändå ingen stor sak för Ukraina. Sedan hösten 2023 finns en fungerande transportrutt till Odessa efter att man bombat bort ryska fartyg och ingått samarbeten med Turkiet, Rumänien och Bulgarien. Rutten är inte helt säker och fartyg attackeras återkommande när de ligger i hamn. Men transportvolymerna ligger nära de som fanns före det fullskaliga kriget, med hänsyn tagen till storlekar på spannmålsskördar och andra marknadsvariationer.
Så prata kan man alltid göra. Men det är när vapenmakt betvingar Ryssland som man når positiva resultat.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen