Vad är utmaningarna i företagarnas verksamhet? Vad hindrar dem från att få fler kunder eller kunna anställa fler? Vilka regler utgör irritationsmoment i just deras verksamhet?
Det är något som inte stämmer kring de politiska ambitionerna om regelförenkling. Jo, visst tycks de flesta vara överens om att tillväxt är viktigt när välfärd och försvar ska finansieras, att varje skattekrona måste komma någonstans ifrån och att varje uppställt hinder för företagare måste vara motiverad och proportionerlig. Inte bara det: Sverige ska vara redo för all innovation, konkurrenskraft, kuriositet och affärer landet bara förmår – det hörde svenskarna näringsminister Ebba Busch (KD) säga i Las Vegas i vintras.
Regeringen har således gjort många poänger retoriskt. En del har också hänt praktiskt. Sedan tillträdet har regeringen försökt sätta strukturer genom att inrätta Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, som jämte det redan existerade Regelrådet är ägnade att agera grindvakter till regelkrångel. Men dessa statliga initiativ framstår som underfinansierade och trötta.
Förenklingsrådet har än så länge kungjort en (1) rekommendation, ett förenklingsförslag om avdrag för ingående moms vid inköp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar. I sin årsrapport för året 2024 meddelade rådet att hemsidan fått 900 unika besök under året samt att 152 förenklingsförslag kommit in. Förslagen har primärt kommit in från näringslivsorganisationer samt från åtta stycken enskilda företagare.
Det låter rätt futtigt. Också i övrigt är regeringens arbete av det mer tunnsådda slaget. Förutom ett par lågt hängande, redan färdigutredda, frukter, såsom slopandet av kraven på att spara papperskvitton till bokföringen, har den ännu inte tydligt kommunicerat hur eller var rensningen i regelverkens snårskog ska ske.
Kanske är regeringens problem att regelförenkling inte riktigt känns som en fråga för år 2025. Opinionsmässigt rullar Socialdemokraterna på ett framgångståg, som i sin tur bärs av en kraftfull retorisk bild av att det nu är dags att återta kontrollen. För vad? Ingen vet.
Och alla vet att bakom de där frihetsreformerna gömmer sig i bästa fall gnidna kapitalistsvin, i sämsta fall skrupelfria gängkriminella. Det är dags för uppsträckning, snarare än lösare tömmar.
Centerpartiet har dock gjort det som Förenklingsrådet fått tio miljoner kronor från Tillväxtverket för att göra – ringde runt och bad om konkreta enkätsvar från 380 svenska företagare. Vad är utmaningarna för deras verksamhet? Vad hindrar dem från att få fler kunder eller kunna anställa fler? Vilka regler utgör irritationsmoment i just deras verksamhet?
Förutom ett par lågt hängande, redan färdigutredda, frukter, såsom slopandet av kraven på att spara papperskvitton till bokföringen, har regeringen ännu inte tydligt kommunicerat hur eller var rensningen i regelverkens snårskog ska ske.
Enkätsvaren presenterades i en rapport tidigare i juni med 101 stycken förenklingsförslag från partiet. Centerpartiet hade inte varit Centerpartiet om förslagen inte i stora delar handlade om nedrivna hinder för livsmedelsproducenter och skogsbönder.
Ironiskt nog hade de tillfrågade företagarna också redan börjat störa sig på några av de fåtal reformer som regeringen faktiskt infört eller föreslagit, och önskade sig avskaffande av anmälningsplikten för dans, ett mera uppluckrat strandskydd än vad som nu är aktuellt samt att avskaffa utbildningskravet vid gårdsförsäljning.
Inget av de 101 förslagen i rapporten skulle ensamt rädda svensk ekonomi, men tillsammans skulle ett paket av flera, små förenklingar kunna göra stor skillnad. Om regeringen tror det minsta på sin egen retorik om att minska regelkrånglet bör den läsa rapporten noggrant.
Karin Källström är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån