Vi har dem alla liggande i lådor och skåp hemma. Profilprodukterna som regnar över oss från olika håll och som sällan blir använda. Termosmuggen med logga man fick i julklapp från sin arbetsgivare, tygkassen från elbolaget och nyckelbanden som delades ut på någon mässa flyter för det mesta runt i tillvaron, utan att riktigt hitta sin plats.
Att företag och organisationer, genom att skaffa och sprida profilprodukter, gör vad de kan för att synas och visa sitt värde som arbetsgivare, producenter eller samhällsaktörer är dock fullt förståeligt. Det har betydelse om någon bär sina saker i en kasse från Rädda Barnen, både för innehavaren som vill visa stöd för en viktig verksamhet, och för organisationen som genom att synas kan hitta fler sympatisörer och gåvogivare. Samma sak för politiska partier eller privata bolag som är ute efter att marknadsföra sig.
Några som däremot verkligen inte bör slösa pengar på paraplyer, kaffemuggar och pennor med logga är landets kommuner.
Det enda sättet en kommun bör göra reklam för sin verksamhet är genom att erbjuda medborgarna en god samhällsservice, bra skolor, fungerande infrastruktur och en värdig äldreomsorg.
Men det är knappast någon som ser en tygkasse med Avesta kommun-tryck och tänker att “så intressant, dit måste jag flytta”. Ändå är det precis så kommunerna verkar tänka.
En aktuell granskning i Tidningen Näringslivet (TN) visar att landets tio största kommuner lägger miljontals kronor på olika profilprodukter som tygkassar, vattenflaskor, paraplyer och mössor i reklam- och marknadsföringssyfte.
"Vi har satsat mycket på att hitta en gemensam visuell identitet", säger till exempel Sara Eklind, kommunikationsdirektör i Västerås till TN.
Varför kan man fråga sig? Vad är syftet med att Västerås ska ha en “gemensam visuell identitet” som manifesteras genom reklamprodukter för miljontals skattekronor? Att man har en väl genomtänkt kommunlogotyp som finns på handlingar, hemsida och kuvert är en sak. Men alla dessa babymössor, tröjor, vattenflaskor, kaffekoppar, isskrapor, sadelskydd, läppbalsam och ballonger vars syfte det är att marknadsföra kommunerna är rimligtvis ett rent slöseri.
Anmärkningsvärt är att de flesta kommuner inte heller verkar ha någon som helst kontroll över mängden “merch” som beställs och prånglas ut. När TN ställde frågan till flera kommuner om hur mycket pengar de lägger på profilprodukter kunde de flesta inte svara. Olika förvaltningar väljer ofta själva om och vad de vill beställa. Men helt klart handlar det ofta om relativt mycket pengar. Detta samtidigt som basverksamheter som skola och omsorg mer än väl skulle behöva extra tillskott.
Att kommunerna leker reklambyrå är oacceptabelt. Framförallt är det respektlöst mot skattebetalare och kommuninvånare. Varje krona spelar roll och det finns ingen som helst anledning att det ska ligga vattenflaskor, isskrapor och läppbalsam med kommunlogga på i lådor hemma hos kreti och pleti. Det är inte sånt som får människor att trivas i och känna förtroende för sin hemkommun eller lockar folk att flytta till en viss plats.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån