Kraschlandning i verkligheten. SÄ kan man beskriva hur det kÀndes nÀr min Hornstullsbubbla sprack för nÄgra Är sedan.
NÀr vi fick vÄrt första barn var det sjÀlvklart att vi skulle dela vÄr förÀldraledighet lika. Vi ville bÀgge vara en viktig del av vÄrt barns uppvÀxt redan frÄn början. Det var dessutom precis sÄ alla vÄra kompisar gjorde.
Intrycket av att det var sÄ hÀr det var bara förstÀrktes nÀr jag tog över stafettpinnen efter nio mÄnader. PÄ öppna förskolan var det jag och de andra papporna. Mammorna hade ju ÄtervÀnt till sina jobb.
Sedan lĂ€ste jag pĂ„ om uttaget av förĂ€ldraledighet. I samma veva gick jag Ă€ven pĂ„ en middag med ett gĂ€ng kompisar frĂ„n grundskoletiden i Eskilstuna. Krasch, bom, bang! DĂ€r sprack den bubblan. För som min kompis sa nĂ€r han förklarade varför de inte hade flyttat till hus: âNej, du förstĂ„r, vi har ju tre barn. SĂ„ min fru har ju varit hemma rĂ€tt mycket och har dĂ€rför inte sĂ„ bra lön.â
NÀr man talar om jÀmstÀlldhet Àr det naturligt för mig som pappa, man och Àkta make att uppehÄlla mig vid förÀldraledigheten. Det Àr nÄgot jag kan relatera till och tydligare markör över ojÀmstÀlldheten Àr svÄr att hitta.
Fackförbundet TCO tar regelbundet fram ett jÀmstÀlldhetsindex och det Àr ingen munter lÀsning för den som tror pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Indexet bygger pÄ FörsÀkringskassans statistik över utbetalade dagar med förÀldraledighet och tillfÀllig förÀldraledighet vid vÄrd av barn (vab).
Efter att fördelningen stadigt blivit mer jÀmstÀlld blev den mer ojÀmstÀllt fördelad 2021. Detta Àr förhoppningsvis inget trendbrott, pandemin anges som förklaring. NÀr fler har jobbat hemma, har fÀrre dagar tagits ut för barn Àldre Àn ett Är. Och eftersom kvinnor tar ut fler dagar ju yngre barnen Àr, pÄverkar detta fördelningen.
Detta Ă€r i och för sig ocksĂ„ en indikator pĂ„ hur det stĂ„r till med jĂ€mstĂ€lldheten. Kvinnan tar i högre utstrĂ€ckning de âjobbigaâ dagarna nĂ€r barnen Ă€r riktigt smĂ„, medan pappan tar de âenklareâ dagarna högre upp i Ă„ldrarna. FörsĂ€kringskassans statistik visar ocksĂ„ tydligt att bara omkring 20 procent av förĂ€ldraparen delar pĂ„ förĂ€ldraledigheten âjĂ€mstĂ€lltâ (definierat som att vardera förĂ€ldern tagit ut mellan 40 och 60 procent av försĂ€kringen).
Den lÄngsiktiga trenden vad gÀller manligt uttag av förÀldraledighet Àr visserligen svagt uppÄtgÄende. Men ökningen Àr sÄ svag att det skulle ta 15-20 Är i nuvarande takt om fördelningen ska bli jÀmstÀlld. Detta under förutsÀttning att de senaste Ärens hack i kurvan bara Àr just det.
Det Àr uppenbart att det krÀvs en attitydförÀndring, för barnens och jÀmstÀlldhetens skull. Det mÄste vara lika sjÀlvklart för mÀn att vilja vara hemma med barnen som det Àr för kvinnor att faktiskt lÄta mÀnnen vara hemma.
Den ojÀmstÀlldhet som grundlÀggs under de tidiga förÀldraÄren har nÀmligen en tendens att sitta i. DÀrför handlar om uttag av förÀldraledighet mer om en tillfÀlligt svagare privatekonomi och hur man rent praktiskt ordnar smÄbarnsÄren.
PappamĂ„naderna gjorde stor skillnad pĂ„ sin tid, men det Ă€r tydligt att den lilla knuffen i rĂ€tt riktning inte rĂ€cker. Det behövs en attitydförĂ€ndring hos bĂ„de mĂ€n, kvinnor och arbetsgivare kring förĂ€ldraledighet â för jĂ€mstĂ€lldhetens skull. Kanske Ă€ven ytterligare mamma- och pappamĂ„nader.
Karl RydÄ Àr politisk chefredaktör pÄ Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats dÀr