I förspelet till de amerikanska presidentvalen har den så kallade super-tisdagen en särskild plats. Då hålls primärval i 14 delstater. Kampen om vem som ska utmana den sittande presidenten hårdnar. Den här super-tisdagen var inget undantag.
Den som klarade sig bäst var Joe Biden. I åtta år var han Barack Obamas vice-president. Biden är fyra år äldre – född 1942 – än sittande president Donald Trump. Biden, som blev senator redan i början av 1970-talet, hade svårt att vinna utrymme i de inledande primärvalen under senvintern. Läget är nu annorlunda.
Inom Demokraterna pågår det mer strategiska positioneringsspelet för fullt. Partiets mittenorienterade krafter samlas runt Biden. Bara dagarna före supertisdagen lämnade Pete Buttigieg, borgmästare i South Bend, Indiana, och Amy Klobuchar, senator för Minnesota, kapplöpningen, båda till förmån för Biden.
Den som annars hade haft bästa läget är Vermont-senatorn Bernie Sanders. Han står långt till vänster och har lockat många unga, anti-Trump-väljare. I ett polariserat klimat får även den som ser sig som demokratisk socialist numera ett hyfsat stöd i amerikansk inrikespolitik. Det är jämnt mellan Sanders och Biden. Däremot är det osannolikt att en uttalad socialist vinner ett amerikanskt presidentval.
Kampen mot Trump – och hela den politiska sörja som han har format – avgörs i ett antal nyckelstater i höstens presidentval. De strategiska elektorsrösterna som kan bli tungan på vågen i ett jämnt val är guld värda. Därför riktas presidentens Twitter-attacker ofta mot Biden, inte Sanders. För Bidens kandidatur kan locka så kallade oberoende väljare. Dessa röstar inte på en socialist.
Olof Jonmyren
Politisk redaktör på Södermanlands Nyheter (c)