GÀstkrönika
I Sudzja kĂ€nns kriget bĂ„de mycket nĂ€ra och lĂ„ngt bort. Ădsligheten och den flĂ€ckvis utbombade bebyggelsen vittnar om att detta Ă€r ett aktivt frontomrĂ„de. Men det Ă€r mestadels tyst.
âDet hĂ€r lugnet Ă€r bedrĂ€gligtâ, sĂ€ger soldaten som vi kan kalla Andrij. Tillsammans med tvĂ„ stridskamrater har han tagit mig till denna del av Ryssland som sedan augusti kontrolleras av Ukraina. Avtalet Ă€r att jag inte avslöjar soldaternas förbandstillhörighet. Men detta Ă€r killar som kan ta vara pĂ„ sig sjĂ€lva. De visar inga tecken pĂ„ oro men det mĂ€rks att de tĂ€nker sig in i scenarier som ligger en bra bit ifrĂ„n denna stillhet. De har varit med om det mĂ„nga gĂ„nger.
âOm du hade kommit för tre mĂ„nader sedan, hade du kunnat Ă„ka runt hĂ€r avslappnat som en turistâ, upplyser Andrij gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Det ska inte tolkas bokstavligt men illustrerar förĂ€ndringen frĂ„n den tid dĂ„ mĂ„nga journalister Ă„kte hit.
Den ryska armén fÄr hÀr sedan november hjÀlp av tiotusentals soldater frÄn Nordkorea. Ukrainarna sÀger att nordkoreanerna inte Àr anmÀrkningsvÀrt skickliga men fullt dugliga, hÀngivna och framför allt mÄnga. De anvÀnds som spets i infanterianfall, vilket innebÀr att de tar de största förlusterna.
De gÄr fram i vÄg efter vÄg tills de bryter igenom. Det Àr brutalt mot de anfallande, men ger ett visst resultat. Sedan september, höjden av de ukrainska framgÄngarna, har ryssarna tagit tillbaka ungefÀr hÀlften av territoriet de förlorat i Kursk lÀn.
Hotet frÄn luften har blivit svÄrare att hantera. Den senaste innovationen pÄ bÄda sidor Àr FPV-attackdrönare som styrs via fiberoptisk kabel. De Àr nÄgot lÄngsammare Àn traditionella FPV och mÄste flygas i rakare banor för att inte kabeln ska trassla in sig. Men de Àr immuna mot störsÀndare vilket gör dem extremt farliga.
Vi rör oss i Sudzja med detta i Ätanke. Platser med stora öppna ytor mot fiberdrönarnas inflygningsvÀg undviks. Denna morgon Àr det lÄgtryck med tÀt dimma, vilket minimerar synfÀltet för drönare. Men man kan aldrig vara sÀker.
Av Sudzjas drygt 5 000 invÄnare före det ukrainska anfallet i augusti Àr uppskattningsvis 200 kvar. En del av dem bor pÄ ett internat som drivs av de ukrainska myndigheterna, andra Àr kvar i sina bostÀder. De försörjs med dagliga ukrainska leveranser.
Frontlinjen gÄr tre-fyra kilometer hÀrifrÄn. Utmed Sudzjas huvudgata till östra Ànden av staden Àr förstörelsen enorm, med hus efter hus utblÄst. MÄnga enfamiljshus Àr helt jÀmnade med marken. En del av detta intrÀffade nÀr Sudzja intogs av ukrainarna i augusti men det allra mesta Àr resultatet av rysk beskjutning sedan dess.
PĂ„ vĂ€gen ut ur Ryssland tittar jag mer noga pĂ„ vad ryssarna egentligen hade i skyddsvĂ€g intill grĂ€nsen â inte mer Ă€n ett fĂ„tal lĂ€tt befĂ€sta armĂ©positioner. Det syns att de inte vĂ€ntade sig nĂ„got stort ukrainskt anfall pĂ„ denna plats.
Rysslands misslyckande blir ocksÄ ett bestÄende intryck frÄn detta besök. Den ryska staten förlorade kontrollen över sitt eget territorium och kan ett halvÄr senare inte ta tillbaka allt, inte ens med hjÀlp av kanonmat frÄn Nordkorea.
Och sĂ„ handlar det om det mĂ€nskliga priset. ĂdelĂ€ggelsen av södra Kursk lĂ€n Ă€r inte det enda exemplet pĂ„ den olycka som Putin har dragit över Ryssland men det mest iögonfallande. Massflykt och raserade ryska stĂ€der kan inte pratas bort.
Alex Voronov Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala nyhetsbyrÄn och tidigare politisk redaktör pÄ tidningen