Hur mycket kosttillskott behöver vi egentligen? Försäljningen ökar stadigt. Inga kosttillskott är helt utan risker, men vissa är mycket säkra när de används rätt.
Vi lever i en tid där det flödar av påståenden i digitala medier om okända nyttor och ”hälsohemligheter”. Ibland är det sant, ibland är det ren bullshit. Bara för att ett ”känt” ansikte babblar om att stoppa i sig något är det inte nödvändigtvis vettigt att göra det.
Alla vill må bra. De allra flesta vill må bättre. Det är en enorm marknad. Globalt handlar det om ungefär 180 miljarder dollar – per år.
Under början av 2020-talet låg omsättningen för kosttillskott i Sverige på omkring 4–5 miljarder kronor per år. Enligt branschorganisationen Svensk Egenvård har försäljningen av kosttillskott stadigt ökat till 2023. 40 procent av försäljningen skedde online.
6 av 10 svenskar mellan 19 och 29 år använder kosttillskott under ett år. Mycket handlar om träning, för muskelbyggnad, hitta mer energi och förbättra sina träningsresultat. Många använder proteinpulver, multivitaminer, magnesium, koffein, järn, omega 3 och 6, samt kreatin och zink. De här tillskotten kan vara nyttiga. Den som tränar hårt kan behöva extra protein, elektrolyter eller vissa vitaminer och mineraler. Gravida kan behöva tillskott av folsyra, järn och ibland D-vitamin. Veganer och vegetarianer kan behöva äta B12, D-vitamin, järn och omega 3 från alger. För andra har det mer en placebo-effekt, att tillskotten känns bra och hälsosamma att stoppa i sig.
Den som tränar hårt kan ha nytta av extra protein.
Av de 60 procent unga som använder sådana produkter har varannan blandat kosttillskott med läkemedel. Det är det värt att höja ett varningens finger för.
Att blanda kosttillskott och läkemedel ska du vara försiktig med. En Sifo-undersökning från i år, beställd av Apoteket Hjärtat, visar att många unga vuxna inte har någon koll på effekterna av kombinationen. Det kan bli en ökad risk för biverkningar. Effekterna av medicinen kan försvagas eller förstärkas. Järn, magnesium och kalcium kan minska upptaget av vissa antibiotika. Johannesört kan påverka effekten av antidepressiva, p-piller och blodförtunnande läkemedel. Exempelvis.
2023 varnade Livsmedelsverket för att vissa kosttillskott kan innehålla skadliga mikroorganismer, särskilt om de är dåligt tillverkade eller importerade från länder med svagare kontroll. 2024 varnade professor Martin Bergö i TV4 för riskerna när näringsämnen som vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror och andra typer av kemikalier koncentreras i tabletter. De kan bland annat ge upphov till leverskador. Dessutom blir det lätt så att tillskott som trendar, som shilajit, adaptogener och nootropics, saknar tillräcklig klinisk forskning.
Att kombinera kosttillskott med läkemedel kan innebära flera allvarliga risker, särskilt om det sker utan medicinsk rådgivning.
Inga kosttillskott är helt utan risker, men vissa är mycket säkra när de används rätt. Det gäller att ha koll. Men där det finns risker ska ingen behöva stå aningslös och bländas av gränslöst säljsnack i sociala medier.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har tidigare publicerats där