Det Àr en mörk tid för svenska företag. Sedan mars har fler Àn 70 000 personer varslats om uppsÀgning och 122 000 personer skrivit in sig som arbetssökande pÄ Arbetsförmedlingen. Nödropen frÄn svenska företag har dock inte gjorts för döva öron. Liberalerna och Centerpartiet har tryckt regeringen framför sig under de senaste mÄnaderna och har fÄtt igenom flera krispaket.
Statligt finansierade korttidspermitteringar, statligt övertagande av sjuklöneansvar, tillfÀlligt sÀnkta socialavgifter, kreditgaranti för lÄn till flygbolag och ett omsÀttningsstöd till företag med omsÀttningstapp pÄ över 30 procent Àr nÄgra av de ÄtgÀrder som gjorts. Prislappen? 750 miljarder kronor.
Ă
ena sidan: De som betalat in miljarder av sina intĂ€kter i bolagsskatt, sociala avgifter, punktskatt, vinstskatt och femtioelva andra skatter ska ocksĂ„ kunna förvĂ€nta sig att staten öppnar plĂ„nboken och betalar nĂ€r krisen vĂ€l slĂ„r till. Det gĂ€ller förstĂ„s sĂ€rskilt nĂ€r krisen Ă€r orsakad av politiska beslut om att stĂ€nga ner samhĂ€llet. Ă
andra sidan: Ett företag som ger miljarder i aktieutdelning, arvoden och fallskÀrmar men som inte klarar av tvÄ mÄnader av lÄg försÀljning bör marknaden ocksÄ slÄ ut.
En naturlig del av ett marknadsekonomiskt system Àr att företag gÄr i konkurs, andra fyndköper konkursbon och skapar nÄgot nytt. Konkurs Àr inte bara naturligt, det Àr ett av de viktigaste instrumenten i ett fungerande ekonomiskt system. Utan konkurser av i synnerhet stora bolag bestÄr marknaden till slut bara av korrupt vÀnskapskapitalism dÀr de som har politikernas öra gynnas. Konkurrens, innovation och utveckling blir lidande. Att storföretag just nu hÄlls under armarna mÄ hjÀlpa svenska arbetare i dag, men vad som skulle kommit i dess stÀlle om nÄgot av dem hade behövt lÀgga ner kommer vi aldrig fÄ veta.
Coronapandemin Àr en av flera vÀrldsomfattande kriser som pÄ kort tid visat att vÄrt ekonomiska och politiska system lÀmnar oss blottade inför framtidens kriser. I stÀllet för att lÄta kriserna rensa bort de företag som inte klarar av rÄdande förutsÀttningar (alternativt anpassar sig till dem) rÀddar vi stÀndigt gamla företag in i nya tider.
Ska krisernas ekonomiska konsekvenser mildras kan inte heller staten göda företag tills de blir âtoo big to failâ, det vill sĂ€ga sĂ„ stora att deras överlevnad blir avgörande för vĂ„r inhemska ekonomi.
Marknaden och konkurrensen mÄste sÄledes sÀttas i första hand, företagen i andra. Staten ska dÀrför inte, och kan dÀrför inte, vara storföretagens plan B. Ska samtliga företag ha en reell möjlighet att konkurrera och utvecklas i takt med sin omvÀrld mÄste ocksÄ marknaden tillÄtas fungera.
Att i dag förvÀgra företag som betalat miljardbelopp i skatt krishjÀlp Àr rimligtvis inte rÀtt Ànde att börja i, men det Àr dÀremot ekonomiska reformer nÀr pandemin vÀl Àr över. LÄg skatt för alla företag, men dÄ gÀller ocksÄ frihet under ansvar. Med andra ord: det ska inte gÄ att springa till pappa staten och grÄta å la LyxfÀllan nÀr man lagt mÄnadslönen pÄ silikonbröst och Mallorcaresa men struntat i att köpa blöjor till barnen.
Dana Pourkomeylian Àr fristÄende skribent.