Sveriges nationaldag Àr ett kommersiellt misslyckande

Foto: Mats Edman

GÀstkrönika2024-06-06 05:02
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Konsumtion och frosseri har alltid varit synonymt med svenska högtider. Julklappar ska köpas och pÄskÀgg fyllas, snapsen stÀllas pÄ midsommarbordet. Sveriges nationaldag Àr dock den svenska konsumismens sorgebarn.

Visst ordnas det en del trevliga flaggparader dĂ€r man kan fĂ„ lyssna pĂ„ en och annan mello-artist och applĂ„dera Ă„t eldsjĂ€larna i bygdens folkdansgille (som för övrigt aldrig fĂ„r tillrĂ€ckligt med uppskattning), och visst jublar man inombords över att vi har tagit tillbaka flaggan och nationalsĂ„ngen frĂ„n högerextremisterna, men mĂ„nga andra högtiders sjĂ€lva livsluft –kommersen – lyser med sin frĂ„nvaro.

Det Àr sÀkert en och annan som tycker att det Àr bra att den 6 juni inte Àr sönder-kommersialiserad. Men vad sÀger det egentligen om ett land att befolkningen brÀnner mer pengar pÄ Alla hjÀrtans dag Àn pÄ sin egen nationaldag?

Det Àr i princip tjÀnstefel av alla branschorganisationer inom handel, besöksnÀring, kultur och livsmedel att de inte har hittat pÄ nÄgot. Inte ens branschorganisationen Svensk handel, som i princip undersöker konsumtionsmönstren pÄ varenda svensk temadag, gör nÄgra berÀkningar inför eller efter nationaldagen.

I vÄra grannlÀnder har man dÀremot lyckats vÀl med bÄde kommers och traditioner. I Norge, till exempel, sÀljs 30 miljoner glassar och 20 miljoner varmkorvar den 17 maj. Det beror givetvis inte bara pÄ att glass och varmkorv Àr gott. Det beror pÄ att korv- och glasstillverkarna anvÀnder dagen som draglok för försÀljningen.

Detsamma gÀller i Finland, dÀr det lÀnge varit tradition att tÀnda tvÄ ljus i sitt fönster pÄ nationaldagen den 6 december. Givetvis var det nÄgot geni som kom pÄ att ljusen skulle vara blÄvita, och resten Àr en sjÀlvklar del i finsk kommersiell historia.

Konsumtion i samband med högtider behöver heller inte vara överdriven eller ohĂ„llbar. PĂ„ midsommar plockar vi fortfarande vilda blommor och Ă€ter billig sill. 

Nationaldagen Àr obruten mark för varenda lobbyorganisation i Sverige, ÀndÄ Àr det ingen som försöker ta dagen i ansprÄk. De enda i Sverige som gjort ett Àrligt försök Àr, numera nedlagda, Frukt- och grönsaksfrÀmjandet som utlyste en tÀvling för svenska konditorer för 30 Är sedan dÀr de fick skapa en egen nationaldagsbakelse.

Att skapa traditioner och ritualer tar tid och krĂ€ver kontinuitet. Just dĂ€rför Ă€r det hög tid för nĂ€ringslivet att ta tag i saken och hitta pĂ„ nĂ„got. En högtid som inte omsĂ€tter nĂ„gra pengar alls skapar lĂ€gre incitament för bĂ„de företag och kommuner att se till att mĂ€nniskor rör sig ute pĂ„ gator och torg. 

I stĂ€llet vĂ€ljer en miljon svenskar att titta pĂ„ nationaldagsfirandet pĂ„ Skansen pĂ„ tv. Inget ont om evenemanget, eller sĂ€ndningen som sĂ„dan. Men vi mĂ„ste kunna enas om det deprimerande i att en tiondel av Sveriges befolkning sitter inomhus och glor pĂ„ tv i stĂ€llet för att fira ute i försommarkvĂ€llen; att vi lever i ett fritt land som inte har befunnit sig i krig pĂ„ 200 Ă„r.

Johanna Högström Schreiber Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn