Gängkriminellas syskon behöver mer stöd

Foto: LNB

Gästkrönika2023-08-02 18:23
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyheterna om unga som varit delaktiga i eller utsatts för grova våldsbrott har avlöst varandra de senaste dagarna. En 14-åring från Nässjö hittades häromdagen mördad i Nynäshamn, en annan tonåring häktades ungefär samtidigt för anstiftan till mord och grovt vapenbrott i Västerås och i Göteborg misstänks en lika ung person ha skjutit ihjäl en annan människa. Barnen som redan på mellan- eller högstadiet är förhärdade brottslingar är konsekvensen av de kriminella gängens rekryteringar, som går allt längre ned i åldrarna.

Regeringen har sjösatt en hel del reformer och lagskärpningar i kampen mot gängen, men när de kommer till det riktigt unga kriminella är situationen mer komplicerad. Här måste fokus ligga på förebyggande och rehabiliterande insatser. Regeringen och SD fattade därför den 27 juli beslut om att inrätta en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom det sociala området, något som meddelades av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Delegationen ska bland annat lämna förslag på hur man skulle kunna utforma en nationell social insatsstyrka för att stötta socialtjänstens arbete med att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet.

Ett viktigt uppdrag för en sådan insatsstyrka torde vara att ringa in och arbeta med syskon till gängkriminella ungdomar. Det är en grupp som sorgligt nog ofta helt glöms bort. Trots att ha ett brottsligt syskon enligt forskning innebär en stor risk att själv välja eller tvingas in i kriminalitet, lämnas syskonen åt sitt öde när unga döms för allvarliga brott eller omhändertas på grund av kopplingar till gäng.

I Sveriges radios program I lagens namn (16/7) intervjuas syskon till gängkriminella. Det berättas om hur en ung person vars storasyskon grips för att ha förvarat narkotika hemma får veta att det finns två val, antingen betala av syskonets skuld på 100 000 kronor eller att själv börja göra tjänster åt gänget. En flicka vittnar om den utsatthet och ensamhet hon kände när hennes bror först frihetsberövades och sedan flydde landet, efter att ha begått ett allvarligt brott.  

Om vi långsiktigt ska kunna sätta stopp för den eskalerade brottsbenägenheten bland unga är familjer och framförallt syskon en nyckelgrupp. Det är därför dags för att myndigheterna ges ett tydligt ansvar att följa upp, stötta och hjälpa de unga vars bröder och systrar dragits in i grov kriminalitet. Omedelbart.

Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån