Ukrainas vänner måste sluta hoppas på Trump

Kanske hittar Trump ett sätt att ta sig ur sitt falska fredsmäklarprojekt på ett sätt som blir gynnsamt för Ukraina. Men det är inget som man kan räkna med, skriver tidningens gästkrönikör Alex Voronov.

Foto: Mats Edman

Gästkrönika2025-05-21 05:02
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

I måndags ringde Donald Trump till Volodymyr Zelenskyj och frågade: ”Jag ska ringa Putin senare i dag. Vad tycker du att vi ska prata om?”. ”Om vapenvila i 30 dagar, om att få till ett möte mellan mig och Putin som du kan delta i och om ett närmande mellan USA och Ukraina” svarade Zelenskyj.

Ungefär så gick det till enligt Wall Street Journal och det låter fullt sannolikt. Fortsättningen kan man också lista ut. Trump lägger fram det precis så för Putin som svarar: ”Absolut, jag är för vapenvila och ett möte med Zelenskyj är fullt tänkbart. Jag har alltid varit villig till en fredsuppgörelse och Ryssland är redo att diskutera en sådan utan några förhandsvillkor. Men det behövs några förtydliganden och en bättre väg till en hållbar fred.”

Efter telefonsmtalet med Vladimir Putin berättade Donald Trump om sin syn på Ukarina i samband med en ceremoni i ovala rummet där han överlämnade utmärkelser till poliser.
Efter telefonsmtalet med Vladimir Putin berättade Donald Trump om sin syn på Ukarina i samband med en ceremoni i ovala rummet där han överlämnade utmärkelser till poliser.

Därefter håller Putin en två timmar lång föreläsning om ”konfliktens grundorsaker” och behovet att ”acceptera de nya realiteterna”. Det förra är själva existensen av en suverän ukrainsk stat. Det senare är krav på att Ryssland inte bara behåller ockuperat territorium utan att Ukrainas armé drar sig tillbaka från ukrainska områden som Putin anser bör tillhöra Ryssland.

Men Putin säger även att han är kompromissvillig och att Ryssland är redo att diskutera en vapenvila, inte minst av respekt för USA:s ansträngningar. Putin hoppas även att allt detta kan lägga grund för goda relationer mellan USA och Ryssland som Joe Biden har gjort så mycket för att förstöra.

Och det är de sista budskapen som Trump tar fasta på och sammanfattar: Här finns utsikter till en uppgörelse. Jag fortsätter med det här. Nya ekonomiska straffåtgärder mot Ryssland får vänta.

Att deras telefonsamtal pågick i mer än två timmar, det vet vi. Det övriga är min utfyllnad, men allt detta finns med som beståndsdelar i en rad interaktioner mellan Moskva och Washington under de senaste månaderna.

Trump vill väldigt gärna ha en uppgörelse, eftersom han så många gånger sagt att han kan leverera en sådan. Och om han inte kan leverera den, så kan han spela upp ett mediedrama som lovar en fredsuppgörelse någonstans vid horisonten. Hela världen matas därför med ständigt nya telefonsamtal, möten, protokoll, pressmeddelanden samt falska ultimatum om att USA snart, snart får nog och … ja, gör vadå?

Vladimir Putin höll en presskonferens efter sitt samtal med Donald Trump.
Vladimir Putin höll en presskonferens efter sitt samtal med Donald Trump.

Trump vill inte betala det politiska priset för ett misslyckande. Han är dock inte villig att ställa sig på Ukrainas sida och tvinga Ryssland att avsluta kriget. I Trumps begreppsvärld är Putin en person som man gör uppgörelser med, inte en som man förnedrar.

Men Trump kan inte heller få ukrainarna att tillmötesgå ryska krav som de ovan. Ukraina tänker inte bli en rysk lydstat. Alltså fortsätter Trump med sin teater med intervjupiruetter och meddelanden i Truth Social. Nu framställer han måndagens telefonsamtal som en start på ukrainsk-ryska fredssamtal – igen.

Det är möjligt att Trump hittar ett sätt att ta sig ur sitt falska fredsmäklarprojekt på ett sätt som blir gynnsamt för Ukraina. Men det är inget som Ukrainas vänner kan räkna med eller låta sig styras av. De bör fortsätta göra det som åstadkommer resultat – att stärka Ukraina med militärt och ekonomiskt stöd och försvaga Ryssland genom att kapa landets handel och göra det fattigare.


 Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen