Allt fler unga dras in i den organiserade brottsligheten och trenden har länge varit att gängkriminaliteten kryper allt lägre ned i åldrarna. När polisen under 2021 kartlade hur många som är gängkriminella uppgavs närmare 15 procent vara ungdomar under 18 år. Förövarna i de gängkonflikter som pågår runtom i Sverige blir allt yngre och de som håller i vapen är inte sällan minderåriga. Flera städer larmar om att många av de som hjälper gängen är så unga som tio år.
Läget är prekärt och det är av yttersta vikt att barn och unga som är på väg in i brottslighet upptäcks innan det är försent. Stort fokus har legat på skärpta straff, hårdare tag och hårdare metoder för att sätta dit dem som redan är inne i brottsligheten. I betänkandet "En översyn av regleringen om frihetsberövande (SOU 2023:44)" som nyligen lämnades över till regeringen föreslår dessutom Agneta Bäcklund, utredare och justitieråd vid Högsta domstolen, att Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga mellan 15 och 17 år som begått grova brott.
Att fokusera på straffen är lätt, att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga dras in i grov brottslighet är svårare. De system som finns i Sverige för att hantera unga människor som är på glid och riskerar att hamna i brottslighet är byggt utifrån en annan verklighet än den vi lever i dag.
Därför är det välkommet att regeringen nu gett Skolsäkerhetsutredningen ett tilläggsdirektiv. Det syftar till att öka möjligheterna att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av stöd så att de kan få samordnade insatser i brottsförebyggande syfte. Utredaren har i uppdrag att kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter. Därutöver ska utredaren även föreslå författningsändringar, som medför att uppgifterna kan utbytas.
För att kunna upptäcka och förhindra att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet och en kriminell livsstil är skolan och socialtjänstens insatser centrala och avgörande. I delar av landet har socialtjänsten själva initierat ett tätare samarbete med polisen och placerat sig inne på polisstationen för att komma närmre de utsatta ungdomarna. Genom tilläggsdirektivet kan Skolsäkerhetsutredningen komma att möjliggöra ett mer effektivt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis och se till att det blir en enhetlig standard över hela landet där fler personer ges rätt verktyg att arbeta med.
Utredningen kommer sannolikt att behöva landa i slutsatsen att delar av sekretesslagstiftningen behöver luckras upp. I dag hindrar ofta denna lagstiftning myndigheter och andra aktörer att utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Sekretess är viktigt för att skydda individen – det måste utredaren ha med sig. Men lika viktigt är det att de som först stöter på barn och unga, som riskerar att hamna i grov brottslighet, ges möjlighet att utbyta nödvändig information. Barn och ungas liv är för viktiga för att fastna i byråkrati.
Elin Larson är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån